Aprilväder, Nattmaror och tatueringar

#blogg100 inlägg 31

Måndag och då är det dags för Helenes måndagstema!

”Temaet denne uka er:

VELKOMMEN, APRIL! / WELCOME APRIL”

Så jag tog en promenad och försökte hitta knoppar eller blommor. Det gick sisådär…. Men jag hittade knoppar på vår svartvinbärsbuske…

…och på ett (1) av massor av träd jag passerade på min promenad…

Vädret visade sig från sin bästa aprilsida (så här, redan i mars…), med halva himlen klarblå och den andra halvan molngrå…

…och när jag kom hem började det snöa…

Andras välkomnande av april kan du se HÄR!

Recension

Nattmaror. Klassisk skräck från fem författare: Monica Breti, Paulina Wennerlund, Lotta Modin, Åsa Lundqvist och Camilla Lindberg

Det här är mitt val för mars månads spänningsutmaning. Skräck är inte den litteratur jag helst väljer, jag har alldeles för mycket fantasi för att kunna sova om jag läser skräck. Men den här är skriven av en hel drös bloggvänner till mig, så det är klart jag ska läsa den och recensera den! Skräcknoveller funkar bättre, för då kan jag läsa en på dagtid och bli klar med den innan natten kommer med alla fantasier…

Så, vad tycker jag då? Många av de här känns bekanta, och det är kanske inte så underligt, då jag läst deras bloggar i flera år och hela eller delar av många av novellerna funnits med där. Det gjorde det här enklare att läsa dem, fast kanske inte lika överraskande. ”Tomrum” av Lotta Modin var den som överraskade mest, en kul tvist och variant av skräck! ”Ersättaren” av Åsa Lundqvist och ”Nattmaran” av Monica Breti kändes personligast, jag såg Åsa/Monica framför mig när jag läste, det gjorde extra ont. Pipans ”Tåget” var lika otäck nu som den första gång jag läste den och hennes dikt ”Herr Spell” är underfundig på äkta Pipanmaner! Camilla Lindbergs ”Syndastraff” är otäck som tusan, och den har jag läst i andra varianter inne hos henne, de är sånt som kan störa en nattsömn rejält.

De tre noveller som grep mig starkast var ”Vägkrogen” av Monica Breti, ”Köttgrytan” av Lotta Modin och ”Kulvert 1” av Åsa Lundqvist. De här var obekanta för mig och grep tag i mig av olika orsaker. Som crazy cat lady kunde jag känna starkt med polisen i ”Köttgrytan”. Som mamma i en familj på fyra personer relaterade jag alla bilresor någonsin till ”Vägkroken” (även om vår familj förhoppningsvis inte är så dysfunktionell). Men roligast var det ändå att läsa ”Kulvert 1”. Ett sant klassiskt upplägg, en sån berättelse där publiken, vid en filmatisering, gemensamt kommer att stå upp i bänkarna och skrika ”NEJ, gå INTE ner i källaren!

Nästa bok jag ska läsa i spänningsutmaningen blir ”Trasdockan” av Dean Koontz!

Så här påverkade ”Nattmara” de utmaningar jag genomför:

Hyllvämare, nej.
Boktolva, nej.
Spänningsutmaningen, ja.
Kaosutmaningen, ja, 27. Läs en novellsamling. 17 punkter av 40 avklarade, mycket bättre än jag trodde det skulle gå!
Bloggdala Bokcirkel, nej.

Avslutningsvis kör jag Annikas bokbloggsjerka, som den här gången handlar om tatueringar:

”…det verkar bli allt mer populärt att pryda kroppen med citat från litteraturens värld.

Är det här något som du skulle kunna tänka dig att göra? Vad skulle det i så fall bli, och inte minst, var på kroppen skulle du placera konstverket?”

Jag är redan tatuerad, min första tatuering gjorde jag för snart 30 år sedan. Vid det här laget har jag fem tatueringar och alla symboliserar olika steg i min utveckling.

Det här är min äldsta tatuering, den är väldigt blekt, men ett kärt minne. Litterär så till vida att den föreställer sekreterarfågeln Woodstock från Snobben. Symboliken i den kan du läsa om HÄR!

Det här är nästa tatuering jag gjorde, för snart 20 år sedan. Den har hållit sig bättre, och symboliken i den kan du läsa om HÄR!

Så min tredje tatuering, den är det snart 16 år sedan jag gjorde. Den är litterär så till vida att den föreställer Klös ur serien Morrgan och Klös. Symboliken i den kan du läsa om HÄR!

Så tatuering fyra och fem, som jag gjorde för bara ett halvår sedan. De är litterära på samma sätt som de andra ”litterära” jag har, det är Nemi och hennes draktatuering. Symboliken i dem kan du läsa om HÄR!

Dessutom har jag planer på att tatuera in korpvingar på min rygg, en tiger för min son (troligtvis Tigger från Nalle Puh, ännu mer litterärt) och en drake för min dotter (efter deras djur i det kinesiska horoskopet) och så måste jag förstås ha en döskalle någonstans. Och kanske min katt Freja, den finaste katt jag någonsin haft… Och kanske nått mer efter det… Det blir ett beroende!

Men, text kommer jag nog aldrig att tatuera in på min kropp, trots att jag älskar ord och text. Dels har jag svårt för den inredningstrend som innebar att det skrevs visdomsord här och där i många hem, dels har jag sett för många exempel på tatueringar där texter stavats fel. Och då är det inte bara att sudda och skriva om…

Andras inställning till tatueringar kan du se HÄR!