Inramade bokformat!

Slapparsöndag, jag kör en laid back trädgårdstriss och en bokbloggsjerka!

”Fototriss del 221: Inramad

Välkomna till en ny omgång av Fototriss! Jag hoppas ni gillar temat den här veckan, det ska bli roligt att se era bidrag.

VECKANS TEMA…
… är INRAMAD. Var kreativa, ta er an utmaningen och visa hur ni kan skapa en inramning i era tre bilder!”

I dag har jag varit på högmässa med min pappa, eftersom de läste upp min mammas namn under högmässan. Det är sällan jag så starkt känner att jag är ateist som just när jag bevistar en högmässa. Efter den överdosen av kristenhet tog jag en avslappnad stund i vår trädgård och hittade några inramningar där. Först, den blå, blå himlen inramad av en av våra björkar:

Därefter, min flamingo som jag ser den när jag slappar i min hängstol, genom sitsens snörning i fotänden:

Och som tredje bild, dammens krokodil, som dammchefen (min dotter) beslutat flytta upp på land där hen ligger inramad av gräs och syrenhäck och lurpassar på intet ont anade förbipasserande:

Dessutom är det dags för en Bokbloggsjerka igen, den hittar du på Annikas bokblogg. Så här skriver hon:

”Har du ett genuint intresse för böcker? Bloggar du om böcker/litteratur/författare? Eller skriver du kanske ett och annat inlägg som har med ovanstående att göra? Då är du välkommen att delta i det som jag kallar för ”Bokbloggsjerka”.

Vilket är ditt favoritformat när det gäller böcker? (Observera att ni inte behöver begränsa er till bara till ETT)”

Jag, som kallar mig för punkare och alltid vill vara rebell, är extremt konservativ när det kommer till bokformat… Inbundna böcker, tätt följda av pocket är vad jag väljer. Jag fick testa det nya formatet excess när det var nytt, men det fungerade dåligt för mig, med mina korvfingrar och den felaktiga känslan av styckeindelning som uppstod för varje uppslag där texten passerar bokryggen. Läsplattor har jag testat så lite, men inte gillat det jag sett. Ljudböcker går helt bort. Jag brukar säga att ”jag läser snabbt men lyssnar långsamt”. Med det menar jag att jag kan plöja en text rätt snabbt och ändå ta in precis vad det handlar om, men det jag hör behöver få tid på sig att sjunka in. När jag lyssnar på en ljudbok tappar jag bort mig bland personerna hela tiden. De som introduceras för mig i det första kapitlet har inte hunnit landa i min hjärna till det andra kapitlet, så när de återkomer i handlingen har jag helt glömt bort vem det är och vad deras roll är… Hopplöst!