Sjuka katter…

…verkar vara en tradition här varje sommar…. Det började för några år sedan, när abyn fick stopp i sina tarmar av en hårboll och fick akutopereras, med flera veckors eftervård under min semester. Efter det är det oftast burman som varit dålig, har det inte varit infekterade tänder så har det varit diabetes som gått överstyr, han har varit nära döden vid tre tillfällen, men alltid klarat sig ur det. Fast först efter att jag lagt massor av tid på att handmata och eftervårda. Det har helt klart varit värt det och enligt veterinärer är han nu i oförskämt god kondition för att vara snart 19 år.

Så, i fredags var det dags igen. Abyn hade uppenbart ont i munnen, ville inte stänga den och inte äta. Och när han inte vill äta, då är verkligen nått fel, mat är hans liv annars. Så, det blev akut in till veterinär som trodde att han fått sig en smäll på hakan, men inget var brutet. Stark smärtlindring över helgen med förhoppningen att det skulle räcka. 

Hakan blev bra, men sent på måndag, när smärtlindringskuren precis var avslutad, så kunde han plötsligt inte gå. Han hasade fram, med bakbenen långt inne under kroppen och pep så fort vi rörde honom. Akut till veterinär igen…

Bara det att han låg ner i buren är udda. Han brukar vara nyfiken och kolla ut på det som händer runt buren, nu låg han bara helt stilla på sidan.

De hittade absolut inget fel på honom. Hjärta, lungor, muskler och skelett var OK, hans blodvärden var perfekta, hans allmäntillstånd bra. Förutom den detaljen att han inte kunde gå…

De tror att det kan vara en reaktion, en biverkan, av smärtlindringen, och långsamt, långsamt blir han lite bättre för varje dag. Men det känns lite underligt att han inte rusar runt och tigger mat av oss, fördelen är att han gärna ligger och värmer sig hos någon av oss…

Så, det här är vad jag ägnar dagarna åt just nu, se till att han har det bra, för att kunna göra det tills han är bra ställde jag in en kul grej i helgen som jag sett fram emot. Ja, jag är en crazy catlady, mina katter går före allt annat. Sonen sommarjobbar i helgen och mannen är iväg med dottern för att hon ska åka i väg på sitt livs äventyr, scoutjamboree i Japan, så ingen annan kan hålla koll på att han fortsätter bli bättre.

Inget kan vara viktigare än att få fortsätta se det här, mina roliga grejor dyker säkert upp igen!

Så här ligger han och myser så fort han hittar en varm fläck, han är helt OK så länge han inte behöver använda sina ben…