Där jag är, och när jag började läsa

Fototriss är på gång igen och det här är utmaningen:

”VECKANS TEMA…
… är SÅ HÄR SER DET UT DÄR JAG ÄR. Vi inleder det nya trissåret med vårt årstidstema som kommer fyra gånger om året och nu är det vintern ni ska visa i era trissar. Hur ser vintern ut hos dig just nu? Denna vecka är det nytagna bilder som gäller, så ut med er och fotografera! :)”

Snö och kyla, men världen är upp och ner när det finns knoppar i januari…

Hur det ser ut hos andra kan du se HÄR!

Annikas bokbloggsjerka har det här ämnet:

”När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?”

Jag har väldigt få minnen från min barndom, och i de jag minns kunde jag redan läsa. Jag får gå på det min mamma berättat och enligt henne visste ingen att jag kunde läsa förän hon och jag var ute på en tågresa, när jag var sex år. Jag tittade ut genom fönstret när vi stod på en station och berättade att vi var i Långviksmon, för det stod på skyltarna. Troligtvis lärde jag mig läsa när syrran började skolan och läste hemma för mig. Jag minns aldrig att någon av våra föräldrar hade vare sig ork eller tid att läsa högt, så jag får tacka syrran!

Vi bodde i en liten by, ungefär 150 invånare, och jag passade inte riktigt in i mallen. Jag var inte intresserad av jakt, fiske eller sport (förutom fotboll, men även det var fel eftersom jag var flicka…), och jag tyckte inte om att leka. Böckerna blev min räddning, där kunde jag hitta mina vänner. Som Pollyanna, Mary och Lou, Lotta, Anne på Grönkulla, Laura Ingalls Wilder, Kulla-Gulla och Tvillingdeckarna. Mamma var folkskollärare och ansvarade dessutom för skolbiblioteket, så där läste jag allt. Jag hade även förmånen att få gå igenom det som rensades ut och läsa det jag ville av det, välja vad som skulle köpas in och läsa det när det kom så jag kunde berätta för min mamma vilka det passade för. När jag läst barn- och ungdomsböckerna gick jag vidare till klassiker, deckare och annan vuxenlitteratur, redan innan jag var tonåring.

Så, läsningen blev min alternativa värld, den hjälpte mig att stå ut i min hembygd i 16 år, då jag flyttade hemifrån och kunde börja leva det liv jag hittills bara läst om. Och fortfarande är böckerna min portal till äventyr, upplevelser, insikter och känslostormar. Böcker gör livet så mycket mer mångfacetterat!

Hur det är för andra kan du läsa HÄR!

Uppdatering dotter: Hon sov 16 timmar i natt, från 2000 igår till 1200 i dag, och har inte fått fler anfall, så vi hoppas det var ett virus och att hon nu är frisk och immun…