Den stora generationsromanen / Frejigt

Den stora generationsromanen, kapitel 35

Den stora generationsromanen

(Om du vill läsa alla hittills publicerade avsnitt, samt mina kommentarer, klicka HÄR, om du vill få en förklaring var den här röran kommer ifrån, klicka HÄR, en lista på romanens olika personer finns HÄR)

Kapitel 35

I vilket Julia dansar parningsdans, är det dags för en sexscen igen? Det vore verkligen på tiden!

————

Resten av kvällen blev som en invecklad parningslek från fågelriket. De spelade spelet efter alla konstens regler. De antydde saker med blickar, och sa något helt annat. De närmade sig varandra för att sekunden efteråt plötsligt ha något mycket intressantare för sig på andra sidan lokalen. Julia fann det rätt lustigt, för mitt i all åtrå var Alexander både rolig och lite elak, något som Julia tyckte var spännande. För oftast var det hon och Katarina som var elaka mot killarna och dessa blev så häpna att de aldrig kom sig för att svara utan bara fascinerades. Nu möttes Julia och Alexander, käftade lite, spanade menande in varandra och hastade vidare åt varsitt håll.

Mot slutet stod Julia och pratade med Mats, medan hon nervöst letade efter Alexander i folkhavet. Hon var hela tiden rädd att han skulle stöta på någon kissemisstjej som naturligtvis skulle falla för hans charm och han skulle tröttna på spelet och ta kissemissen istället. Men så mulnade Mats och såg riktigt ilsken ut, så hon förstod att Alexander var på väg. Han bjöd upp henne med en enkel gest mot golvet och hon nickade nådigt och gick före ut på dansgolvet. Just då spelades sista dans upp och hon smög mjukt in i hans famn.

”Stridspitten såg sur ut”, sa Alexander och lutade sin kind mot hennes hår.

Julia njöt beröringen och lät sin hand smekande glida upp bakom hans nacke i det hon sa:

”Han är bara svartsjuk.” Så fortsatte hon, appropå ingenting, ”Han ska sova hos mig i natt.”

”Jaså”, sa Alexander med häpen röst, ”det trodde jag att jag skulle göra.”

På det svarade Julia ingenting utan sjönk bara djupare in i hans famn. Sekunden innan hon lät sitt ansikte helt försvinna in i hans tröja såg hon över hans axel att Sofia bjöd upp Mats, som stod i ett hörn och surade. Men sedan uppfattade hon inget mer än Alexanders händer på sin rygg och hans skuldra mot sitt ansikte. Snart, allt för snart, var dansen slut och hon kände en smak av besvikelse över att aldrig få lära känna honom bättre. Han verkade vara en klart intressant bekantskap. Han höll henne kvar några sekunder sedan låten var slut, som om han inte ville släppa henne. Runt dem stod par tätt omslingrade och tog adjö av varandra, eller inledde kanske nattens kärlek, med kyssar. Alexander lutade sig ner mot henne men hon hindrade sig själv från att falla in i en kyss och det enda som hände var en öm gnuggning av näsor.

När de lämnade dansgolvet stötte de ihop med Katarina och Julia kom ihåg att Alexander under kvällens lopp berättat att han arbetade som kock på ett hotell på västkusten. Naturligtvis måste en sådan kontakt utnyttjas och det var precis vad Katarina också tyckte. Så de drog iväg med honom till baren där de fixade papper och penna och han antecknade sin adress i utbyte mot deras. Han hette Rachenfelt i efternamn och något med adressen slog an en sträng i Julias minne, men hon visste inte vad det var.

Han slog följe med dem till garderoben och fast han fick ut sin jacka långt innan Julia så väntade han in henne. Väl ute fann hon Mats tillsammans med Sofia.

”Sofia har bil och ska skjutsa hem mig, så du kan använda dina madrasser hur du vill”, sa Mats lite surt.

Alexander lyste upp och Julia befarade att han skulle hojta ut sin vanliga fråga, så att Anna och Helena skulle höra det. De hade fortfarande inget märkt av Julias och Alexanders flirt och nu när de kom fram till dem ville hon inte att han skulle avslöja något. Hon var kanske lite rädd att mista sitt rykte att vara lite återhållsam i sitt förhållande till killar, rädd att de skulle hånle och viska:

”Vad var det vi sa, under den där fånigt pryda ytan döljer hon bara att ingen egentligen vill ha henne. Se nu bara hur hon genast släpper till.”

För enligt dem kunde man inte bjuda hem en kille på te, och sedan verkligen dricka te och inget mera. Nej enligt dem var tedrickandet bara en täckmantel för att komma i säng med killen så snabbt som möjligt. Julia ville inte att de skulle dra ner henne på deras nivå. Det fanns veckor när Anna haft tre olika killar medan hennes stadige kille var ute på övning. Julia brydde sig inte om det, var och en fick väl leva sitt liv som de ville, men det var inte hennes melodi och hon ville inte att de skulle tro det heller.

Och till hennes glädje sa Alexander inget, utan log mot Helena och började prata med dem. Julia förstod att han märkt Helenas blickar och hoppades att han gjorde det här bara för att reta henne, Julia, och inte av intresse för Helena. Helena kråmade och spände sig, men eftersom hon skulle sova över hos Anna, och Anna hade fixat en kille, så måste hon till sist lämna dem. Men först försökte hon få med sig Alexander på ”te”, men han förstod inga av hennes antydningar utan tjatade bara om att han skulle till kasernen och sova i sin säng för sista gången. Han lät förstå att det var en rituell handling som han inte skulle vilja missa vad som än hände. Så Helena och Anna försvann och det gjorde även Katarina, Mats och Sofia.

En tanke på “Den stora generationsromanen, kapitel 35

  1. Pingback: Kapitel 35, författarens kommentar | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.