Den stora generationsromanen / Frejigt

Den stora generationsromanen, kapitel 27

Den stora generationsromanen

(Om du vill läsa alla hittills publicerade avsnitt, samt mina kommentarer, klicka HÄR, om du vill få en förklaring var den här röran kommer ifrån, klicka HÄR, en lista på romanens olika personer finns HÄR)

Kapitel 27

I vilket relationen rasslar iväg i en rasande fart och Julia visar sig, kanske inte så oväntat, ha svärmorsproblem.

————

Det var i princip Julias erfarenheter av ”mannen av börd, kvinnan av folket”. Veckan i Benidorm blev inställd, för Julia kunde inte få ledigt från sitt jobb med så kort varsel. Istället blev det en helg, eller en weekend som Mickes mamma sa, i deras etagevåning på nio rum, tre badrum och ett kök, ovanför Avenyn. Och en sådan helg! En 40 timmar lång mardröm, enligt Julias rapport till väninnorna. Allt blev fel och Micke var sin mammas lilla gullgosse till vilken bara det bästa var gott nog. Det bästa var tydligen Adrienne, och Julia passade inte ens i andra sorteringen. Mickes pappa var inte hemma mycket, men hans sporadiska besök gjorde inte det hela bättre. Han blev direkt charmad av Julias spontana och humoristiska sätt, och så fick då Mor i huset två karlar att svartsjukt vakta. Mot slutet tyckte Julia nästan synd om henne, för hon var tydligen helt låst i sin kvinnoroll och levde bara genom männen runt henne och drevs av en inre rädsla för att mista dem och därigenom sitt existensberättigande. Men dessa tankar kom över henne när hon äntligen var fri och på väg mot flygplatsen med Micke. Hon kröp lite närmare honom och pussade honom i slutet av kindbenet, under örat och nosade in doften av Antaeus.

Micke skulle följa med henne hem och de skulle äntligen få lära känna varandra. Under helgen hade Micke smugit genom våningen när alla dragit sig tillbaka. Naturligtvis hade Julia fått rummet så långt ifrån honom som möjligt, och av hänsyn till Mickes föräldrar kunde de inte sova öppet hos varandra, så Micke måste smyga tillbaka innan någon annan vaknade. Och ömhetstecken, som den lilla pussen i bilen, hade inte förekommit. Julia ville inte förarga fru Rytterhjelm och Mickes uppfostran och respekt för föräldrarna hindrade honom, utan att han själv förestod det.

Men nu hade de en hel vecka innan Micke skulle hem och så smått starta inom familjeföretaget. I och för sig måste Julia jobba, men efter jobbet flanerade de i stadens parker, och njöt av sensommaren och av dagens sista solstrålar, och umgicks med Julias kompisar och med Uffe och hans kompisar. Lördag morgon tog de en lång sovmorgon och låg sedan och förde ett dåsigt samtal. När de vaknat något så när, slog Micke en signal hem. Han pratade med sin pappa ett tag och sken upp. När han lagt på luren erbjöd han Julia att bosätta sig i USA ett år. Det visade sig att hans pappa tyckt att Micke skulle börja på amerikafilialen och eftersom han, åtminstone, fattat tycke för Julia hade han föreslagit att hon skulle följa med. Det tog lite tid innan Julia förstod vad Micke egentligen sa. Sedan blev hon himlastormande glad, men så kom det för henne att hon höll på att bli lurad. Lurad av hans pengar. I USA skulle hon helt leva på honom och det ett helt år och sen var hon fast. Hon kanske, hemska tanke, skulle sluta som Mickes mamma.

I sitt inre utkämpade hon en strid. Det stod mellan det underbara att bo i USA ett år och hennes frihet. Friheten vann och på söndag kväll efter en sällsamt sorglig ljuv natt, tog hon adjö av Micke och visste att hon måste glömma honom. Hon hade tvingat honom att gå med på att inte ta någon kontakt med henne förrän han kom tillbaka från USA.

”Vi är för unga för att binda oss för ett helt år. Sedan kan vi alltid fortsätta att vara vänner, om vi fortfarande har något gemensamt. Men nu glömmer vi det här och börjar leva som förut” pressade Julia fram, medveten om att Micke snart skulle trösta sig med en ny tjej, även om han verkligen älskade Julia. Hans natur var sådan att han behövde någon vid sin sida och även om Julia var den han ville ha, kunde han nog nöja sig med någon annan.

Så kysstes de som ur en amerikansk film från fyrtiotalet, och Micke försvann ut till flygplanet.

En tanke på “Den stora generationsromanen, kapitel 27

  1. Pingback: Kapitel 27, författarens kommentar | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.