Frejigt

Här händer det saker…

…men inte på bloggen.

Återigen har jag en hög med böcker som jag ska ta itu med att recensera, men orken att uttrycka min åsikt i skrift fins inte riktigt just nu. Det är möten om min rehabiliterig, om mitt jobb och om dotterns skola lite om vartannat som tar min kraft. Rehabiliteringen går äntligen åt rätt håll igen men förödande lngsamt. Jobbet vill att jag ska säga upp mig, och efter att ha förhandlat upp deras bud med två månadslöner till samt några månaders pensionspoäng ska jag nu snart skriva på. Så, från den första oktober är jag ”arbetsbefriad” och kan slappna av och koncentrera mig på att bli frisk. Åtminstone tills pengarna tar slut.

När dottern gick ut sitt extraår  i våras, som hon behövde för att läsa in de betyg hon missade i nian när hon var sjuk, så var beskedet från hennes lärare att hon läst in tillräckligt för att vara behörig att söka. En vecka innan terminsstart fick vi veta att de hade tagit fel. Så nu måste hon ta ytterligare ett extraår och kommer ännu längre efter sina jämnåriga i studierna. Efter en hel del möten och samtal har vi lyckats få igenom att hon ska få läsa med stöd av sjukhusskolan och mig, så hon slipper vara på gymnasiet i en klass som hon inte alls passar in i. Vi hoppas även att hon ska kunna läsa in gymnasiekompetens på en folkhögskola så hon får en studiemiljö som passar henne bättre.

I allt det här har jag inte orken just nu att blogga, men jag ska försöka skriva mina recensioner i alla fall och hålla bloggen i gång med konstgjord andning. Vi ses!

Annonser

5 thoughts on “Här händer det saker…

    • 2 månadslöner mer än vad de ursprungligen erbjöd vilket ger 12 månadslöner totalt. Först skulle jag få 10 månadslöner som klumpsumma vilket innebär att jag varken får semesterdagar eller pension. Efter att facket förhandlat får jag 12 månader varav tre med semesterdagar och pension, så jag är nöjd. Dessutom rehabilitering i ett år plus extra pengar om jag behöver nån utbildning eller liknande för att hitta jobb.

  1. Efter ha läst Ditt svar på Kajsalisasblogg kommentar tycker jag nog Du ska vara glad… det hade kunnat vara värre, inte för att Du blir frisk, mår bättre etc men Du har lite tid på Dig att försöka komma på fötter efter kraschen å kanske orkar Du hjälpa Din dotter.
    Felet ligger ju hos Fkassan, politiska beslut gällande sjuka är helt galet.

    • Ja, jag är tacksam över att få ett år utan att bli jagad, bara kunna koncentrera mig på mig själv och familjen. Samtidigt oroar jag mig för vad som ska hända sen. Det finns inte många jobb här i trakten för en utbränd arg tant, och de arbetsgivare som finns vet ju redan vem jag är och att jag har en sjukdomshistoria, så många vågar inte anställa. Men det får jag oroa mig för när det gått ett år.

  2. Så skönt att få ett år som du kan ägna åt familjen och dig själv. Dock tycker jag det är synd om dottern som behöver ta ett extraår till. Skönt i alla fall att hon slipper gå i en klass som hon inte passar in i. Folkhögskolor brukar oftast vara ett mycket bra alternativ!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s