#blogg100 / Bokrecension

Min mormor hälsar och säger förlåt

#blogg100, inlägg 76

Recension

Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman

Min mormor hälsar

Jag älskade verkligen ”En man som heter Ove” (recension HÄR) så jag vågade inte riktigt hoppas på att den här boken skulle vara lika bra. Det är den inte heller, men den är fortfarande en bra bok. I Ove skrattade och grät jag i varje kapitel. I den här varken skrattade eller grät jag, men jag smålog i alla fall ganska ofta.

Kanske är det sagoboksanslaget, med alla hittepå namn och sagobeskrivningarna av livshändelser. Jag har aldrig varit särskilt mycket för sagor, så jag blir lite trött på worsar, Varghjärtan, molndjur och kungadömen. Kanske är det att flickan på sju år, snart åtta, verkar alldeles för försigkommen ens för att vara ett ovanligt tidigt barn. Att skriva brev till tomten med politiskt innehåll redan vid tre års ålder känns inte sannolikt ens för ett väldigt tidigt barn. Men, den griper inte tag i mig som Ove gjorde. Å andra sidan var Ove som gjord för mig att se mig själv i, arg tant som jag är, så Ove hade försprång redan där.

Om jag skumläser igenom sagodelarna och inte låtsas om att en sjuåring (snart åtta) har hunnit så många saker redan i sitt liv så blir jag väldigt förtjust i alla personerna. Från mormor till Britt-Marie. Och jag ser fram emot att läsa boken om Britt-Marie, hon är alldeles för intressant för att bara vara en av sidokaraktärerna i en bok, hon förtjänar verkligen sin alldeles egna bok!

Jag läste det här stycket för min son:

”Elsa gömde worsen i Renault igår kväll. Hon hade med sig en hink kanelbullar från Maud, och förmanade worsen att gömma sig under filtarna i baksätet om någon kom ner i garaget. ”Du får låtsas att du är en hög kläder eller en tv eller nått!” sa Elsa, och worsen såg inte helt och hållet övertygad ut om att den skulle bli en bra tv. Så Elsa fick hämta en säck drömmar hos Maud, och då gav den med sig och kröp ner under filtarna, och då såg den faktiskt verkligen på pricken exakt inte alls ut ett dugg som en tv.”

Han skakade på huvudet och ifrågasatte om författaren kunde svenska först och sen sa han, ”men, vänta nu, det är Fredrik Backman, va?” och skrattade. Så, stilistiskt håller Fredrik verkligen stilen!

Så här påverkas mina utmaningar

100 böcker under 2016: Nummer 46

 

Annonser

15 thoughts on “Min mormor hälsar och säger förlåt

  1. Kanske får ge den en ny chans. Jag ledsnade ganska fort när jag började läsa den. Tyckte precis som du väldigt mycket om Ove, men blev lite besviken på den här.

  2. Jag var kanske lite mer förtjust även om Ove boken grep mej mer, större.
    Boken om Britt-Marie tänker jag av någon anl på jätte ofta. Den höll ungefär samma klass som denna, alltså riktigt bra men inte som Ove.
    Själv fattade jag inte att det var ”den” Britt-Marie för än jag började läsa boken och då blev ja så himla glad över att få återse henne.
    Ja, Backman har ett oerhört speciellt språk. Lyckliga dem som har honom kvar att läsa.
    Kram A

  3. Jag gillade sagoboksanslaget 🙂 En man som heter Ove är nog bättre, men jag tyckte den här var mer skickligt uppbyggd. Britt-Marie var här fick mig att känna så starkt med Britt-Marie.

  4. Har kikat lite på den boken 🙂 kanske hamnar den i semester böckerna då 🙂 hur går det med lill katten? kram å fin kväll

    Evas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s