#blogg100 / Arg tant / Feminism / Politik

Solidaritetsveckan för kampen mot rasism och rasdiskriminering

#blogg100, inlägg 23

Rasism är ett ord som används för att beskriva förtryck på grund av till exempel ursprung eller hudfärg. Det finns många olika sätt att definiera vad rasism är, men det finns inte en som alla ställer sig bakom. Ursprungligen handlade rasism om diskriminering på grund av ras. En traditionell definition av rasism innebär att

  1. människor kan delas in i olika raser,

  2. att olika raser har olika karaktärsdrag,

  3. att dessa drag gäller för alla individer inom rasgruppen,

  4. att det råder en hierarki mellan olika rasgrupper där vissa är överlägsna andra samt

  5. att denna hierarki gör det moraliskt berättigat att diskriminera och underordna rasgrupper med lägre ställning. Ytterst har rasistiska föreställningar använts för att legitimera etnisk rensning och folkmord.

Ordet ras är inte en korrekt beskrivning av det som sker, eftersom alla människor är så biologiskt lika varandra att det inte går att tala om olika raser. Det finns ändå fortfarande föreställningar om olika ”raser”, trots att de inte existerar. Ordet rasism kan i många fall användas i överförd mening, exempelvis baserat på hudfärg, kultur, art eller härstamning. Skillnaden behöver alltså inte avse just ras, utan det avgörande är principen att bedöma individer efter vilka de är och inte efter vad de gör.

Begreppet strukturell rasism beskriver hur rasism inte bara är något som utspelar sig mellan två personer, utan är en del av något större, är en del av samhället, de regler, normer, förhållningssätt och beteenden i samhället som hindrar människor som etniskt och religiöst inte tillhör normen att uppnå lika rättigheter och möjligheter som de som hör till normen. I västvärlden är normen vit och kristen/sekulär, och på grund av den kolonisering som västvärlden använt sig av genom århundraden har den vita, kristna/sekulariserade normen blivit normbildande i en stor del av världens länder. Strukturell rasism innebär att även personer som inte uttryckligen har rasistiska värderingar kan utöva rasism på grund av hur samhället är uppbyggt och ser ut.

Vardagsrasism är beteckningen på alldagliga situationer som omvandlas till rasistiska situationer. Vardagsrasism är alltså situationer som karakteriseras av att människor reagerar mot andra människor som om dessa vore mindervärdiga på grund av ”kulturell, etnisk eller rastillhörighet”. Det systematiska inslaget i vardagsrasismen är centralt: det handlar om rasism som reproduceras i familjära och vardagliga rutiner på ett för aktörerna självklart sätt.  Den produceras och bekräftas genom språk och beteende; på personalmöten, i vardagliga konversationer, jobbintervjuer, filmer, skolböcker, nyhetsrapporter, politisk propaganda, parlamentarisk debatt, akademiska artiklar och i många andra uttalanden. Vardagsrasism utförs av ”vanliga människor” liksom av eliten.

Vardagsrasism följer ofta ett visst beteendemönster:

  1. I vardagsrasismen konstrueras ett ”vi” och ur denna position bildas en uppfattning om de annorlunda, som avviker från ”vår” normalitet.

  2. Denna upplevelse av en skillnad mellan ”vi” och ”de” uttalas eller praktiseras på något sätt.

  3. Detta får till följd att de som kategoriseras som annorlunda blir uteslutna.

Det går att säga att  vardagsrasismen lever genom vanliga och triviala beteenden, de små orättvisor som förekommer så ofta att de nästan tas för givna – gnagande, irriterande, utmattande, till synes små orättvisor som man till slut börjar förvänta sig. Vardagsrasismen upprätthåller den strukturella rasismens dagordning.

I dag diskuteras ofta ordet rasism och rasist. Ingen vill beskriva sig som rasist, men det är inte vad du ÄR utan vad du GÖR som definierar rasism. Du kan mycket väl agera rasistiskt utifrån det vi vanligtvis kallar ”sunt förnuft”, det du har lärt dig är den norm, det språkbruk och det beteende som gäller i din familj, din umgängesgrupp, på din arbetsplats, i ditt samhälle, utan att du för den sakens skull ser dig själv som rasist. Att uppröras över att Disney klipper bort rasistiska strukturer, att Pippis pappa får en ny yrkesbeteckning eller att hävda att chokladboll ska kallas vid ett annat namn. Allt det kan verka vara små irritationsmoment för dig, som du inte tänker låta förändras, men i grunden är alla de tre sakerna tecken på en strukturell rasism i vårt samhälle som äntligen är på väg bort.

Advertisements

7 thoughts on “Solidaritetsveckan för kampen mot rasism och rasdiskriminering

  1. Det är verkligen inget enkelt begrepp.I dag säger många ”Jag är ingen rasist men…” Det som upprört mest på senare tid är nog just dina exempel i slutet av texten. På något vis så hoppas jag att det bara speglar en annan tid, förutom chokladboll då, och att vi kommit längre.

  2. svar Jo denna Påskfest är en upprepning även från min barndom. Tro om jag om typ 20 år sitter där å ser samma ”tester” och lyssnar på samma sånger igen men denna gång med barnbarn som huvudperson 🙂

  3. Ping: Ras och rasism | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s