Bokrecension / Boktolva

Mitt liv som bok

Mitt liv som bok av Paul Desalmand

Mitt liv som bok

Det finns mycket att tycka om när det gäller den här boken. Som idén att skriva som om det är en bok som skriver om sitt liv. Som omslaget som känns påkostat och skönt mot händerna. Som idén att dessutom ge omslaget några fejkade skador som hör ihop med innehållets berättelse om vad en bok utsätts för under sin levnadstid. Fast tefläckarna, som jag för ett tag trodde var tryckta för att förstärka intrycket av en antikvariatsbok, dem hade jag visst själv bidragit med…

När jag började läsa den fick jag samma nästan magiska känsla som när jag som liten läste ”Resan genom A” av Alf henriksson. Den boken handlar om två bokmalar, Justius och Filibert som äter sig genom en uppslagsbok, bandet A. Allt de stöter på i boken blir en del av verkligheten, och lite så uppfattade jag den här boken med, att litteratur verkligen lever. Inte bara i oss galna bokslukares huvuden, utan av sig själva…

Så från början var jag förtjust, men så småningom kände jag mig mer och mer exkluderad. Jag är inte en tillräckligt fin och litterärt bevandrad läsare för den här boken, vilket den tydliggör för mig om och om igen. Inte minst genom alla fotnötter i slutet av boken där mängder av litterära referenser i boken förklaras och förtydligas. referenser till litteratur som jag aldrig vare sig hört talas om eller läst… Så här kan en fotnot till exempel se ut: ”I slutet av texten hoppas jag att alla såg blinkningen till Alpheus från Mytilene”. NEJ, ALLA såg INTE det! Inte jag i alla fall…

Det här är en bok för mer intellektuell läsare än mig, jag kan visserligen känna igen mig i bokens ständiga rädsla över att glömmas bort, inte bli sedd, eller, värst av allt, makuleras, men det är för mycket blinkningar till annan litteratur som helt går mig över huvudet och efter ett tag tröttnar jag på att bara känna mig exkluderad och dum…

Dessutom retar jag mig på den uttalade islamofobin som kommer fram några gånger, och sexismen som skiner igenom. Jag har dessutom svårt att förstå behovet av att köna en bok. Om du har fantasi nog att vilja berätta en boks levnadshistoria ur bokens perspektiv borde du ha fantasi nog att bryta mot könsnormen. En bok är en bok, varken han, hon eller hen.

Ännu en bok avklarad på min boktolva i alla fall!

Advertisements

12 thoughts on “Mitt liv som bok

  1. skratten fastnade lite i halsen, när jag läste denna. Jag retade mej på att man inte får reda på. För många franska namn och platser som ointressanta för mig,. Böckernas nattliga diskussioner är lite kul, mindre kul om de sämsta delarna ur koranen när boken hamnar i Iran bland alla beslöjade kvinnor. Mest manliga böcker, gubbigt värre på sina ställen, Woolf är den enda kvinnan som nämns. Ändå många givande stunder i beläst sällskap. Boken kan ju läsas på flera olika sått, fin referenslista i slutet över alla citat. Hundöron är en styggelse…

  2. Känns som en bok jag kan vara utan.

    Jag håller på med Knausgårds ”Min kamp”. Första delen avklarad, men stannat där. Det är nog 1-2 veckor sedan jag avslutade… Titta på ”del 2”, vet inte riktigt varför jag inte kommit vidare. Kanske i kväll… Vissa böcker behöver sin tid, medan andra kan hoppas över helt… Jag tror att ”Mitt liv som bok” är en sådan…

  3. Den lär boken lät minst sagt konstig så den går bort. Boken i ditt förra inlägg har jag däremot läst under den tid vi bodde i Bangladesh. Den var bra, men vissa saker i historien ifrågasatte jag starkt, kanske för att jag jämförde beskrivningarna i boken med Bangladesh.
    Ha en fin helg!

  4. Ping: Mitt bokår 2015 | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s