Arg tant / Feminism / Politik

Arga tanten och statistik

Förra inlägget (HÄR) var tänkt att vara ett sätt att visa hur det går att kartlägga det som skaver, det som inte känns rätt, att synliggöra obalanser genom att ställa samman statistik. Det kom reaktioner på det. En kommentar till inlägget löd:

”Ursäkta om jag stör men är det inte både sexistiskt, rasistiskt och ytligt att peka ut människor för deras kön, hudfärg och funktionshinder? Även om man bara läser en lokaltidning?”

Och det kan en förstås tycka. Att överhuvudtaget sortera in människor i olika fack är att inte låta dem definiera sig själva. Här handlar det om att kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt. Ska vi generalisera eller ska vi bara se individer? Jag menar att vi måste gå båda vägarna parallellt.

Att bara se individer är att göra varje fråga, varje motgång, varje problem till ett individuellt problem. Att du inte blev kallad till anställningsintervjun har inte med ditt namn, din funktionalitet, din hudfärg, din sexualitet eller ditt kön att göra. Det har bara med dig som person att göra, och om du bara anstränger dig lite mer så kommer du att lyckas.

Att bara generalisera och förlita oss på statistik gör det lätt att stereotypisera och säga att eftersom statistiken säger att 70% av de svenska männen är si, så kommer de flesta män jag träffar att vara just si och ska därför bemötas utifrån det. Vilket kommer att göra 3 av 10 män jag möter oerhört frustrerade.

Vi behöver statistiken för att synliggöra strukturer, samband och maktordningar, för att därefter kunna hitta strategier och sätt att motverka förtryck och osynliggörande. I det här fallet ville jag visa vilka som får ta plats i det lokala nyhetsutbudet, eftersom det även visar vilka som tystas ner.

Mitt svar på kommentaren blev:

”Nej, det är ett sätt att statistiskt visa på vilka som har rätt att synas och uttala sig. Vi behöver statistik för att få underlag till vad i världen som behöver förändras. Att däremot påstå att kön, hudfärg och funktionsnedsättningar bestämmer vem du är och vilka egenskaper du har är förtryckande, vilket, i förlängningen, faktiskt är vad media gör när de snedfördelar sitt urval så att bara vita svenska män är de som får synas och höras. Då verkar det som att det enbart är deras åsikter som är av allmänt intresse.”

Därefter fortsatte vår konversation så här:

Kommentator: ”Att tycka att det är för mycket av ”vita” kontra något annat osv. Det måste väll endån vara rätt rasistiskt? Ska det ens spela någon roll? Är det ens väsentligt? Fins det inte viktigare saker här i världen? Min poäng är att om FI ska ta sig över 4% spärren så måste man nog börja diskutera lite viktigare saker än genus. Källkritisk är jag särskilt emot FI just av den anledningen.”

Jag: ”Att anse att genus och normkritik INTE är viktiga saker är att vara privilegierad. Fi har många frågor som vi driver, grunden i alla är att de bygger på forskning och kunskap. Ett sätt att få kunskap är att använda sig av statistik för att beskriva en situation. Det är vad blogginlägget handlar om. Fi driver inte specifikt frågan om att det är för många vita män som syns i tidningarna. Däremot bör ett demokratiskt samhälle visa alla sina invånare samma respekt att synas och bli hörda. Så är det inte i dag, och därför är det en viktig fråga att driva. I grunden handlar det om de mänskliga rättigheterna.”

Jag tänker ta tillfället i akt att skriva lite mer utförligt vad gäller rasism och om rasism mot vita finns, och även om påståendet att det skulle finnas viktigare saker i världen.

Diskrimineringsombudsmannen beskriver begreppet rasism så här:”Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper.”

FN:s konvention om att eliminera alla former av rasdiskriminering definierar rasdiskriminering som:”…varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”

Forum för levande historia använder följande definition: ”Rasism kan kortfattat sägas vara teorier som utgår från att mänskligheten kan delas in i olika raser, att dessa raser har olika egenskaper och begåvningar, att det finns underlägsna och överlägsna raser och att människor därmed kan behandlas på olika sätt med hänvisning till ras.”

En viktig del i de här definitionerna är ”underställda andra”, ”har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka” och ”det finns underlägsna och överlägsna raser”. I alla de här ingår ett maktbegrepp, rasism innehåller en hierarki, och som vit befinner du dig högst upp i den hierarkin. Visst, du kan som individ uppfatta att du blir trakasserad i vissa sammanhang på grund av att du är vit, men du utsätts inte för rasism, eftersom det inte är något som genomgående drabbar alla vita, och det är inget du drabbas av strukturellt. Strukturell rasism uppstår när det i ett samhälle skapas regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har.

Så, nej, att räkna antal vita män i en tidning är inte rasistiskt, men då det visade sig enbart finnas vita i tidningen kan det sägas tyda på att det finns en rasistisk struktur. Tack vare statistik kan vi börja motverka den strukturen, utan statistiken skulle vi (som hör till de privilegierade, de som får höras och synas) inte ens uppfatta att det finns en rasistisk struktur.

När det gäller om det finns viktigare saker i världen, så finns det alltid det. När du är förkyld och har feber så finns det andra som har cancer, när din lön inte räcker till att köpa oxfilé i slutet av månaden så finns det andra som aldrig har råd med kött, när din bil pajar på väg till jobbet finns det andra som går utan skor. Om vi bara skulle arbeta med de ”viktigaste” sakerna i världen så skulle det inte bli mycket gjort.

Dessutom anser jag att alla former av förtryck ÄR en av de viktigaste sakerna i världen, eftersom förtryck är det som motarbetar de mänskliga rättigheterna, leder till konflikter och krig, skapar stora orättvisor i världen, och om det är något vi borde bekämpa och se som en viktig fråga så är det just olika former av förtryck. Det kan vi göra globalt och lokalt, teoretiskt och praktiskt och vi kan jobba på alla sätt samtidigt. 

Jag har förmågan att ha flera tankar i huvudet på en och samma gång, så samtidigt som jag debatterar flyktingströmmar, kvinnlig könsstympning och säkerhetspolitik i världen KAN jag fundera på hur det ser ut här där jag bor, vem som får synas, och hur det påverkar mig och andras vardag!

Advertisements

14 thoughts on “Arga tanten och statistik

  1. Ibland tycker jag det är svårt att tolka statistik. Tänker inte osökt på uttrycket ”Det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik”. Samtidigt så är vissa förhållanden väldigt uppenbara och måste uppmärksammas. Vi har ännu en bra bit att vandra innan vi uppnår jämställdhet mellan könen i alla fall.

  2. Man trenger statistikk, man må forstå statistikk og man må bruke statistikk med klokskap.Så enkelt og så vanskelig 🙂
    Klem ❤

  3. Funderar faktiskt rätt ofta på detta med statistik hur de egentligen lägger upp det.
    Känner igen uttrycket som Znogge skriver ”Det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik”. Typ när det gäller en skolas resultat jämfört med en annan skola, glesbygd kontra invandrartät skola, storstadsskola eller glesbygd.

  4. Ja statistik är bra men ibland kan det få en att undra oxå gillar ditt sätt att skriva o det vet du redan tror jag 🙂 hoppas ni får en skön lördag kram

  5. Det som Znogge påpekar är nog det jag minns bäst från samhällskunskapslektionerna på gymnasiet. Läraren sa just det där med att ”Det finns lögn, förbannad lögn och statistik”.

    Det går ju att vrida på dom siffror som kommer fram lite hur som helst…
    🙂

  6. Statistik! Det är säkert bra om det används på rätt sätt. Men som du säkert känner till kan även det missbrukas för egen vinnings skull. tyvärr.
    ha de Fia.

  7. Visst behövs statistik för att visa på skevheter i samhället. Sen finns det regler för hur man jobbar med den, så folk avidentifieras. Det är alltså ingen fara med att man hänger ut någon Själv skulle jag vilja se statistik över förhållandet mellan folk med tillfälliga anställnings och sjukskrivning på grund av psykiska orsaker. Tror det är rätt ruggig läsning.

  8. Ping: Årskrönika 2015 | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s