Bokrecension

Bländverk

Bländverk av Thomas Erikson

Bländverk

En ny författare, en ny bekantskap. Den första i en serie om Alex King, föreläsare och beteendevetare. Jag har även köpt den andra i serien, så han kommer att få en chans till att övertala mig om sin storhet som författare. För efter den första är jag tveksam. Den är spännande och har en intressant intrig, men samtidigt är den klyschig, kvasivetenskaplig och borde korrekturlästs minst några gånger till…

Handlingen är till del snodd från min favoritförfattare, Ed McBain och den ständigt återkommande superskurken ”den döve”, det i sig drar ner betyget. Nu följer boken inte helt det upplägget, men tillräckligt mycket för att det ska kännas lite som en travesti på en mycket bättre bok. Det finns ett driv i boken, och en liten twist, och det uppskattar jag, men jag retar mig på korrekturfel. Som när två personer pratar och det är oklart vem som säger vad. Normalt i en bokdialog är vartannat tanke streck den ena personen och vartannat den andra. Om det ska vara samma person som får två tankestreck så binds de ihop, typ ” Efter en stunds tystnad fortsatte x…”. Så inte här, så det blir mycket hoppande fram och tillbaka för att förstå vem som säger vad.

Det finns även en hel del stereotypiska floskler i boken som stör. Som påståendet att de flesta kriminella är invandrare med krigstrauman. Eller att duktiga flickor uppstår i dysfunktionella familjer. Sen är det ett parti i boken där huvudpersonen ska lära en kvinna att skjuta pilbåge, och använder det som en möjlighet att komma henne fysiskt nära. I boken beskrivs det som sensuellt och erotiskt, i verkligheten är det snarare obehagligt och en form av övergrepp.

Men det jag tycker sämst om i boken är försöken att sälja in en metod att kategorisera människor enligt fyra färger. Det är en existerande metod och säkerligen populär bland de som tror att människor är så enkla att kartlägga. När jag var lärare i logistik för evigheter sen använde vi en bok som diskussionsunderlag i undervisningen. Den hette ”Målet” och var ett sätt att presentera logistik lättåtkomligt genom att skriva om det skönlitterärt. Det gjorde det enklare att orka läsa om logistik, men om jag skulle bedömt boken enbart skönlitterärt så var den rätt trist. Lite av samma lider den här boken av. För många förklarande och undervisande partier om de fyra människotyperna gör att boken saktar ner och blir rätt trist. I efterordet får det sin förklaring. Författaren använder sig själv av den här metoden och bjuder in läsaren att besöka hans hemsida. Hmm, månntro att han ser sig själv som Alex King kanske?

Nja, inte den bästa bok jag läst, den var tung att ta sig igenom, men det kan vara barnsjukdomar. Om flosklerna och pseudovetenskapen rensas bort och någon tar itu med att korrekturläsa så kan nästa bok bara bli bättre!

Annonser

11 thoughts on “Bländverk

  1. Tråkigt då man läser en bok å man känner igen handlingen från en helt annan bok/författare, kan ju vara barnsjukdomar som Du säger…
    Lars Petterssons bok Slaktmånad motsvarar inte riktigt mina förväntningar,
    jag har inte läst hela boken ännu… har problem med huvudet/ögonen,
    men lite besviken är jag… även om jag absolut kommer att läsa nästa bok som kommer ut bara för att få veta vad som händer Anna å hennes fortsatta liv.

  2. Den boken låter jag bli! Vilken lyx att få så många böcker recenserade, det är ju bara att välja och vraka!
    Min mustaschklädde man fotade jag i Riga så det är kanske lite för långt bort om du bara ska köpa te!
    Ha det bra!

  3. Vann den tredje boken i serien, Vanmakt, men fastän jag sträckläste så fick jag ingen lust att plocka upp honom igen, det hela glömdes liksom bort lika fort som det lästes. Och de briljanta slutledningarna efter färger gick mig på nerverna…

  4. Jag lyssnar just nu på Unni Lindahl (talbok när jag ska sova) har du läst ngt av henne? Kan rekommendera,
    ha de Fia.

  5. Svar: Jag tyckt du for onödigt hårt fram bland sakerna på balkongen! Behövde du sprida runt dem så? Men som storm är det ett ok sätt att kanalisera sin ilska, kanske!

  6. Tack
    Ja det är lite förvaring tyvärr. Det finns många klienthandläggare som bryr sig om sina interner men de har dåligt med möjligheter att hjälpa på det sätt de vill. Jag är inne på tre olika anstalter från denna månaden. Behovet är enormt och adhd är överrepresenterat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s