En bok från mitt favorit förlag, minotaur, med en helt ny författare. Klart att jag slänger mig över den och hoppas den ska hålla samma kvalitet som övriga böcker från förlaget. De ger ut högkvalitativa brittiska deckare, jag brukar sluka dem och älska dem, så jag såg verkligen fram emot att läsa den här.
Och den var väl – OK. Inte riktigt vad jag hoppats på, men tillräckligt bra för att jag kommer att vilja läsa mer av författaren. Polisarbetet känns inte alltid riktigt trovärdigt, men intrigen vindlar på på ett bra sätt, med lite oväntade vändningar både här och där.
Sen är det det här med att författare skriver om något jag känner till. Jag vill gärna känna igen mig då, annars blir jag besviken. I det här fallet handlar det om något så banalt som hur det känns efter en tatuering. Jag har ömtålig hy, dåligt läkkött och blir lätt irriterad av småsår. Men ändå känner jag inte alls igen hur författaren beskriver eftervården. Det känns som att hon googlat på ”eftervård tatuering”, men klickat fel och kommit på ”eftervård brännskada”…
Själva tatueringen gör helvetiskt ont, men i boken fick hon det att låta som att den sen behövde täckas och hållas fuktig och bytas bandage fjorton gånger om dagen i flera veckor…. så har det inte varit för mig!
Tror det var så förr med tatueringar för idag gör man inte så, men lite överdrivet kan jag tycka o förstår din tanke ….hoppas du får en skön morgon o dag kram
Hej där, tack. Ja det händer mycket runt omkring oss och de flesta gör ingenting av rädsla för att själva bli utsatta men någonstans känns det som om någon måste börja. Ha en fin lördag!
Jag säger som Ama… jag är alldeles för rädd att det ska göra ont vid tatuering… 😉
Klart vi ska ta mot flyktingar men kanske borde de icke placeras på ortens enda hotell då det stör turistnäring = pengar vi behöver för att kommunen ska gå runt,
smartare de blivit placerade i de tomma lägenheter som finns i kommunen.
Nu är framförhållning, information inte direkt något som tydligen inte anses vara nödvändig. Det blir ju bättre ifall man vet vad som händer å kan planera i förväg.
Vi har ensamkommande flyktingbarn å det fungerar bra då planering finns,
tror Bert Karlsson inte är den bäste aktören.
Freja funderar 
skuld är inte mitt favoritord…
GillaGilla
Troverdigheten er ikke helt på topp? Ødelegger ofte en ellers god bok.
Klem 🙂
GillaGillad av 1 person
Irriterande när de får onödiga detaljer fel, fnissar glatt åt din ”eftervård brännskada” 🙂
GillaGillad av 1 person
Trovärdigheten betyder mycket. Genomskådar jag författaren eller anar okunskap blir jag faktiskt irriterad. Även om boken i sig var bra…
GillaGillad av 1 person
Efter en timma känns det som huden bestod av köttfärs som någon hackar med en nål i typ 🙂
GillaGilla
Själva tatueringen gör helvetiskt ont, men i boken fick hon det att låta som att den sen behövde täckas och hållas fuktig och bytas bandage fjorton gånger om dagen i flera veckor…. så har det inte varit för mig!
GillaGilla
Tror det var så förr med tatueringar för idag gör man inte så, men lite överdrivet kan jag tycka o förstår din tanke ….hoppas du får en skön morgon o dag kram
GillaGilla
Hej där, tack. Ja det händer mycket runt omkring oss och de flesta gör ingenting av rädsla för att själva bli utsatta men någonstans känns det som om någon måste börja. Ha en fin lördag!
GillaGilla
Jag vågar inte ge mig på att tatuera mig, så jag skulle köpa (och nicka instämmande) vad som än skrevs om hur hemskt det känns… 😉
GillaGilla
Jag säger som Ama… jag är alldeles för rädd att det ska göra ont vid tatuering… 😉
Klart vi ska ta mot flyktingar men kanske borde de icke placeras på ortens enda hotell då det stör turistnäring = pengar vi behöver för att kommunen ska gå runt,
smartare de blivit placerade i de tomma lägenheter som finns i kommunen.
Nu är framförhållning, information inte direkt något som tydligen inte anses vara nödvändig. Det blir ju bättre ifall man vet vad som händer å kan planera i förväg.
Vi har ensamkommande flyktingbarn å det fungerar bra då planering finns,
tror Bert Karlsson inte är den bäste aktören.
GillaGilla
Den författaren känner jag inte till, ska kolla
ha de Fia
GillaGilla
Det är väl kanske det svåraste för en författare att beskriva något man inte har en egen upplevelse av. Alla mina romanidéer faller på just det!
GillaGilla