Frejigt

Min personlighet i djuriska bilder…

Jag höll ut i fem dagar med min digitala detox. Resultatet blev att jag hade tråkigt och blev enormt mycket tröttare och deppigare. Funkade inte alls för mig, med andra ord! Jag behöver kontakten med yttervärlden för att få energi att tillfriskna!

Bra att veta nästa gång min terapeut tror att ”närhet med naturen” ska hjälpa mig. Det kanske funkar för den som har använt naturen till nöje i sitt liv, men för mig är det inte så. Sen jag var lilliten har natur generellt och skog framförallt varit en källa till arbete, stress och press.

I familjen plockade vi kottar varje sommar, från det vi barn var stora nog att gå själva. Fyllde stora sopsäckar med kottar som såldes till plantväxthus för att sen bli gran- och tallplantor.

När jag var 14 blev det istället plantsättning som var mitt ständiga sommarjobb, fram tills jag fyllde 18 och kunde åka iväg och arbeta i storkök istället. Som plantsättare gällde det att kliva upp mellan 5 och 6 varje morgon, beroende på hur avsides hygget som vi skulle plantera på låg. Vi skulle nämligen vara på plats klockan sju prick, och ibland innebar det att skogsvandra, överlastade med redskap och plantor, inte sällan över myrmark som sög fast fötterna för varje steg, i uppåt en timmes tid. dagen var sedan ett bärande och slitande, tungt kroppsarbete, i stekande sol eller hällande regn och ständigt omsvärmad av mygg. vi slutade vid 16, och var ibland inte hemma förrän vid 19-tiden på kvällen. Orken då räckte till middag och dusch, innan det var dags att sova för att orka upp nästa morgon och göra om samma visa. Förutom de år då vi även skulle plantera på vår egen skog. Då åt vi middag och for till det egna hygget, och då planterade vi även på helgerna. Jag minns mitt första år i gymnasiet. När Midsommarhelgen kom det året hade jag arbetat 21 dagar i sträck, helger och kvällar…

Lönen var rent ackord, så det gällde att ligga i och få ner så mycket plant som möjligt under dagen. Inget bra jobb för mig som tar ansvar för det jag gör. Medan mina kollegor kunde sätta upp till 10 plantor i varje hål, riva sönder och kasta bort några av plantorna och allmänt slarva för att det skulle gå fort, så följde jag bestämmelserna. Och fick skäll för att jag inte satt lika mycket som de andra, med viss upprättelse tio år senare, då det var tydligt att mina ytor var de som växte bäst. Men det var ju så dags då.

Lägg till det att pappa ibland drog med oss ut i skogen för att röja (vilket i sig är ett kul jobb, kanske det enda skogsjobb jag gillat), måla rågång, bygga älgpass, spåra, dra hem timmer, titta på en ormgran (en ovanlig form av mutantgran, kolla mer HÄR), allt ackompanjerat med konstant skällande över hur oduglig jag var…

Så, nej, natur är allt annat än rekreation för mig, jag behöver hitta andra sätt att må bra. Som att gosa med mina katter och surfa runt på nätet!

Och därför tänkte jag ni ville se hur mina dagar ser ut, när jag har chans att surra runt i den digitala världen!

Jag brukar inte visa bilder på mig själv i bloggen, men tänkte försöka visualisera för er vem jag är med hjälp av några av djuren jag träffade i Göteborg…

IMGP6380rev

Glider runt i digitala världen och bara ”Se på mig, här är jag, jag syns och jag hörs”

IMGP6370rev

Upptäcker en orättvisa, sexism, rasism eller något liknande: ”What, WHAT! Så kan det inte vara, det är inte OK, det måste vi genast ändra på”

IMGP6388rev

Hojtar och domderar, försöker få igång andra, men när det inte funkar: ”Mäh, ingen annan som gör nått, ja, då skiter väl jag oxå i det”

IMGP6353rev

Så, då går jag tillbaka och vilar mig i form: ”Jag soffslöar några dygn istället”

Sen kör jag ett till varv! Just nu är jag på bild ett, efter att precis ha soffslöat några dagar! Se på mig, jag är här, jag hörs och syns!

Advertisements

20 thoughts on “Min personlighet i djuriska bilder…

  1. Tack snälla Freja är hemma o allt är skönt nu jag har en liten sak till dig då inte byxorna passade dig så en tröst sak 😉 skickar i dagarna ha en fin dag kramen

  2. Inte den mest roliga berättelse jag läst, förstår mer å mer Din relation till Din far…
    Att leva i total tystnad utan impulser utifrån känns inte rätt, men vad vet jag… jag är inte Din terapeut 😉

  3. Oj! Jag kan förstå att ”skogen” och ”rofylld” inte är två matchande ord för dig…

    Själv blir jag superstressad av att INTE ha kontakt med nätet. Jag kan låta bli datorn (kortare stunder i alla fall 😉 ) men om det inte finns möjlighet alls… Ja, då blir jag superstressad.
    🙂

  4. Kul att du är här!

    svar: Inte alltid så trevligt med vildkaniner i trädgården. Du får vara beredd att dela med dig av växtligheten! Grodan är stillsammare. Kanske en drakens trädgård vore något för dig? Kolla sista bilden i mitt inlägg med festivalbilder.

  5. Jag vill nog gärna har liv och rörelse omkring mig. Retreat i tystnad tror jag skulle stressa mig.
    Dina bilder är kanonfina!
    Tack och lov för nätet säger jag! Ha det gott!

  6. Vilken rolig presentation i form av djuren 🙂 Och vilka hemska minnen du har av vår natur. Själv älskar jag naturen och tillbringar tid i skogen nästan varje dag. Förstår att det blev jobbigt och trist utan vår digitala värld. Det är nog nyttigt att tänka efter ibland, att inte bara ta upp telefonen och slå på facebook av gammal vana. Men jag vill inte klara mig helt utan dator och telefon.

  7. Usch, vilken traumatisk barndom du har haft! Iallafall när det gäller natur och granplantering. Riktigt spännande läsning faktiskt. Kanske en novell?
    Man ska alltid göra det man själv mår bäst av, sen är frågan om man är klok nog att inse vad det är…

  8. Det var en humoristisk berättelse av något som satt negativa spår. Håller med andra här som föreslagit att du skriver en novell om det. Det är ju ett perfekt kåseri. Men så trist att kortsiktigt resultat lönade sig, och behöva vänta i tio år på upprättelse. Så dags då. Jag har också planterat granplantor, det var inte kul. Usch nej, skippa skogen tycker jag och håll till i den digitala världen istället om du trivs bra med det. Jag har också haft olika långa pauser från en digitala världen, men jag är för nyfiken och social för att kunna hålla mig borta särskilt länge.

  9. Ping: Skördetid! | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s