Bokrecension / Feminism

En riktig våldtäktsman

I dag recenserar jag

En riktig våldtäktsman av Katarina Wennstam

En riktig våldtäktsman

För ett tag sedan läste jag Wennstams ”Flickan och skulden”, recension HÄR, och blev glad, ledsen och arg. Glad över att jag äntligen läst den, ledsen på grund av det tragiska innehållet och arg över att samhället skapar en kultur som ger det här resultatet. I den boken hade Wennstam granskat ett antal våldtäktsdomar med fokus på de drabbade. I den här boken byter hon fokus och granskar istället de som våldtar. Syftet är att vi ska lära oss mer om våldtäktsmännen. Det handlar inte om att kvinnor ska begränsa sina liv för att inte bli våldtagna, det handlar om att förhindra män att våldta.

Fortfarande är det djupt tragiskt att läsa, och inse hur mycket ont människor (män) kan göra andra. Att inse hur våldtäktskulturen gör kvinnor ansvariga, på männens bekostnad. I samma ögonblick som vi skuldbelägger offret ”Hon skulle inte ha klätt sig så, druckit så mycket, gått där, släppt in honom i lägenheten”, så säger vi även att mannen/männen inte kan hantera sina egna drifter, inte kan ta ansvar för sitt eget agerande. 

En annan sak som den här boken synliggör är det absurda i att kalla våldtäkt för sex. Rubriker som skriver att ”Mannen hade sex med kvinnan mot hennes vilja” på olika sätt gör att männen kan gömma sig bakom sina drifter, som vi genom våldtäktskulturen lär oss är omöjliga att motstå. Men våldtäkt handlar inte om sex, det handlar om makt. En av de saker Wennstam belyser i boken är hur ofta, särskilt under gruppvåldtäkter, som mannen/männen inte klarar av att penetrera kvinna. Ofta drabbas då kvinnan ännu hårdare, på andra sätt, så mannen kan behålla sin manlighet, sin självbild.

I boken belyses även medias roll i den bild vi har av våldtäktsmän, i ett samspel med rättsväsendet. Media är inte intresserade av att skriva om den medelålders mannen, med akademisk utbildning och fast jobb, som anmälts av sin fru för våldtäkt, men om det är utlandsfödda, lågutbildade och/eller kriminellt belastade blir det mer säljande rubriker, så krass är världen. Media skriver allra helst om de otäcka våldtäkterna, som begås av flera män, helst mot det media kan beteckna som ”en respektabel” kvinna, som överfalls utomhus. Det här gör att vi som läser får en skev bild både om vem som våldtar och var våldtäkter sker. Sanningen är att de flesta våldtäkter begås av någon kvinnan känner och att det sker inomhus i bekanta omgivningar.

Till det kommer att rättsväsendet, visar forskning, har lättare att fria om de anklagade är mer lika nämndemännen, alltså äldre, talar felfri svenska, fast jobb, särskilt om kvinnan inte hör till samma samhällsklass. Även polisens utredningar visar brister, ofta utifrån samma kriterier som nämndemännen, som dessutom skiljer sig över landet. Dessutom har annan forskning visat att det är mäns syn på vad som är ett övergrepp och inte som präglar både utredningar och rättegångar, inte kvinnans.

En viktig bok att läsa, och att be sina bekanta att läsa, gärna tillsammans med ”Flickan och skulden”. Vi har ett samhälle som i just det här brottet skuldbelägger offret och dessutom skapar en bild av förövaren som inte stämmer med verkligheten samtidigt som män görs till ansvarslösa barn i just frågan om sin sexuella drift. Här finns ett gigantiskt förbättringsområde, men vi behöver hjälpas åt. Inte ursäkta männen, inte gå på medias bild av vad en våldtäkt är. Lyssna och tro på kvinnor som blivit våldtagna och inte urskulda eller ursäkta männen!

Advertisements

17 thoughts on “En riktig våldtäktsman

  1. Egentligen är kvinnors rädsla för att bli våldtagen irrationell. Att ta taxi hem eller ha nycklarna mellan fingrarna är rätt onödigt. Det är män som borde bete sig så eftersom det är män som blir överfallna på vägen hem! Irrationell låter kanske hårt, för det är ju inte kvinnor som är irrationella för att de känner såhär, det är ju samhället som är irrationellt som matar kvinnor och män med felaktiga bilder! Kul bok!

  2. Voldtekt er makt. Ikke sex og det er fordi vedkommende kan.
    De fleste voldtektene begås av ektemenn, partnere, slektninger og venner. Overfallsvoldteketer er et mindretall.
    Slik er det i alle fall i Norge.

  3. En bo som hanterar viktiga frågor. Jag stör mig mest på att inte samhället markerar tydligare mot våldet. Det är bra att kvinnor kan få skyddat boende men män som har besöksförbud kunde gott ha fotboja tycker jag.

  4. Läste den för några år sedan och tycker också den är viktig att läsa. Det som trots allt hemskt som händer är skönt att veta är hur nuvarande unga generation ser på kvinnor på ett annorlunda sätt än vad generationen innan gör. Det kan bli bättre, mycket bättre, men några saker som gör mej glad är att se att många unga män som skriver på fb och aktiverar sig för kvinnnor och jämställdhet är män. Att när jag ser på gamla filmer med min son så frågar han varför kvinnor skriker oc är rädd hela tiden, så är det ju inte i verkligheten säger han. Att när jag frågar honom vad han gör när han är på en fest och ser en ung snygg tjej ligga och sova på en säng säga att han inte skulle röra henne och när jag frågar varför, säger han; det är som om när man hittar en mobiltelefon, den är inte min och jag kan inte ta den även om jag vill. Kram fina Freja och tack för dina vitktiga inlägg!

  5. Har nån bok av Katarina Wennstam som ligger som hyllvärmare, har inte kommit till skott.
    Nu, igen, figurerar Haga-mannen i tidningar då han vill tillbaka till Umeå, platsen för brotten.

    • På vilket sätt är de viktiga i den här ”debatten”? Det här är en bokrecension, inte ett debattinlägg, en recension av en bok som handlar om domar i våldtäktsmål och baseras på rapporter och fakta. Det är oerhört svårt att få fram statistik om eventuella ”falska” anklagelser, och den statistik som finns färgas av att det i den även ingår våldtäkter där brott inte kunnat styrkas, vilket INTE är detsamma som att brott inte begåtts. Om vi diskuterade bilstölder och hur de beskrivs i media och hur biltjuvarna framställs, så skulle INGEN börja orda om att det finns de som anmäler sin bil stulen för att få ut pengar på försäkringen, men just när det gäller våldtäkter, ett brott som redan innan är oerhört påverkat av kultur och moral, där offret skuldbeläggs av sin familj, bekantskapskrets, rättsväsende och media, där mörkertalet för våldtäkter som INTE anmäls är stort, just där tycker du det är extra viktigt att ta med att det kanske eventuellt förekommer att någon ibland anmäler falskt… Nej, det behöver vi inte diskutera, och särskilt inte när det inte har något med en bokrecension att göra!

  6. Värd att läsa då, trots att man inte mår helt bra.
    Ja fy fan, vilka kräk till män det finns o vilket samhälle som fortf lägger en så stor del av ansvaret på kvinnan. Kram

  7. Har hört många prata om den boken, men har inte riktigt kommit dit in. Vet att jag kommer reagera väldigt då jag läser en sådan bok, men den ska läsas.
    Ha en fin söndag!

  8. Brukar inte läsa sådana böcker, läser så mycket annat tragiskt och sorgligt (och orättvist) i domarna på jobbet. Känns som om det räcker.
    ha de Fia

  9. Ping: Nyårslista 2015 | Freja funderar

  10. Ping: Mitt bokår 2015 | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s