Barn / Bokrecension / Fotoutmaning

Glädje och Tio tankar om tid

Trettondagen och Tisdagstema!

Trettondagen, dagen då de tre vise männen, Caspar, Melchior och Balthasar, kom med guld, rökelse och myrra till jesusbarnet. Som liten gick jag i söndagsskola, från jag var fem tills jag var tolv, och vid fjorton års ålder konfirmerades jag. Jag kunde texter och psalmer utantill och kan fortfarande hitta i en bibel och citera delar av texten. Men jag trodde aldrig, utan såg det som spännande och fina berättelser. Jag tyckte särskilt det var roligt att lära mig namnen, som är så speciella. Som de tre vise männen här ovan. Och Josef och hans bröder: Ruben, Simon, Levi, Juda, Dan, Naftali, Gad, Asher, Isaskar, Sebulon, Josef och Benjamin. Onödig kunskap, men jag gillar att rabbla namnen för mig själv, det blir som fina ramsor… Så, i dag borde vi alltså fira genom att vara visa och ge varandra gåvor som guld, rökelse och myrra, men då måste jag först ta reda på vad myrra är för något… Kollade på wikipedia, och det är tydligen en kåda som används som rökelse… Plötsligt blev presenterna lite mindre spännande, han fick alltså guld, rökelse och rökelse…

Jag nöjer mig med att visa glädje istället, som är dagens TisdagsTema!

20100821-15,d på tågtakSommar, blå himmel, rollspel och ledig. Dessutom on the top of the world! Klart dottern är glad! Ett antal år sedan, fortfarande en bild jag tycker strålar av glädje!

Andras glädjebilder kan du se HÄR!

Massor av år efter alla andra tar jag mig äntligen för att läsa och recensera

Tio tankar om tid av Bodil Jönsson

Tio tankar om tid

Det här är en av de böcker jag fick som present när jag var sjuk i utmattningsdepression första gången. Den var i topet precis då, och jag förstår varför. Jag har inte läst den, men tagit del av de här tankarna på olika sätt i olika former ändå.

Och visst stämmer mycket i den. Som att multitasking inte är något att eftersträva. Som att det skett en förändring från strävan att förenkla livet så att mindre arbete behövs till att arbetet är det viktigaste i en människas liv (som ”arbetslinjen” i politiken). Som att tid är det enda vi har. ändå säger vi att vi inte har tid…

Nu försökte jag leva så även innan jag blev sjuk första gången och har gjort det även efter att jag kom tillbaka till arbetslivet, fram till jag kraschade igen. Dilemmat ligger inte i att jag inte förstår det här, utan i hur dagens arbetsliv är uppbyggt. Det är ytterst få som själv fullt ut kan planera sin tid på arbetet och välja i vilken ordning uppgifter ska lösas och på vilket sätt.

På mitt förra jobb arbetade jag med upp till 8-10 projekt parallellt, med olika projektledare som kom med frågor med kort svarstid utan att jag fått förvarningar. Då är det inte bara att säga ”kom tillbaka i morgon”, utan ofta hänger till exempel projektpengar på att ett svar levereras snabbt. Då blir det automatiskt multitasking och ställtid (tiden det tar att ställa om från en arbetsuppgift till en annan) oavsett vad jag själv vill.

När jag sen blev chef över 20 personer, och ingick i en ledningsgrupp på fyra personer samt en processledning på fem personer, där alla var beroende av varandra och svar på frågor och beslut måste komma direkt, då snurrar arbetslivet på i en hiskelig fart utan att jag egentligen kan påverka. Särskilt inte som helt nyanställd…

Jag tycker tankarna stämmer och är bra, men det behöver att våra värderingar ändras, att arbetsgivare ställer om sina förväntningar och krav och trots det tror jag enbart det är ett fåtal arbeten där det går att leva efter tipsen. Däremot går det bra att göra det i sitt hemliv, och där har jag redan tagit åt mig och fortsätter försöka ta till mig de här tio tankarna!

Advertisements

25 thoughts on “Glädje och Tio tankar om tid

  1. Ger dig, förhoppningsvis, lite skön glädje tillbaka genom att tala om att myrra, kådan, var antiseptisk i flytande form – och därmed ”helande”. Alltså inte bara rökelse och rökelse 🙂
    Nu, mot vardagen! 😉

  2. Klart att det är dagens arbetsform som påverkar vår hälsa,
    jag jobbade 100% som barnskötare7förskola samt 20% som assistent/hemma hos barnet, så jag jobbade sex dagar i veckan innan jag blev sjuk,

    Gillar bilden på Din dotter.

    Tror jag hade otur som faan då det gäller bloggen.

  3. Jag håller verkligen med dig. Det som behöver förändras är hur arbetet är utformat och vår syn på vad en som arbetstagare skall utföra. Ett bra exempel på att vår syn är fel är att vi diskussionen kring 6 timmars arbetsdag som ofta får mothugg från folk som säger att det inte är genomförbart – men vem har någonsin sagt att mål är genomförbara i dagsläget, mål är något en strävar och kämpar för att uppnå oavsett om det handlar om mål om att minska antal arbetstimmar eller vilket annat mål som helst. Det är inte konstigt att vi har så mycket sjukskrivningar som vi har idag när arbetslandskapet pressar sina arbetare så mycket som det gör. Tråkigt att så få kan se och förstå det.

    Kramar

  4. Jag konfirmerade mig aldrig, var en av få som inte gjorde det i det lilla samhället jag växte upp i. Gick dock på kyrkans barntimmar och Ansgar som ungdomsverksamheten hette i svenska kyrkan, så jag lärde mig ”Fader vår” utantill, plus lite annat. Så här nästan 30 år senare förstår jag inte varför jag inte konfirmerade mig, men det var väl så jag kände just då. I dag går jag nästan aldrig i kyrkan, men firar ju helgdagarna som alla andra svenskar.

  5. En härligt glad bild mot den blå himlen!
    Jag har alltid trott att myrra var en väldoftande salva. 🙂 Tror att jag lärde mig det som barn.

    • När jag började gå i konfirmationsgruppen frågade prästen alla varför de valde att konfirmera sig. Efter en lång radda av svar om att det var för att lära sig mer om gud och Jesus var det min tur. Jag sa att min syrra hade fått så mycket presenter, och det ville jag med ha. Prästen uppskattade det, mitt svar var nog det enda sanningsenliga…

  6. *ler* Jag har lite samma bakgrund: gick i söndagsskola (katolsk, ledd av nunnor) från när jag var 7 tills jag var 13 och konfirmerades. Därför kan jag också en massa bibelcitat utantill.

    Älskar fotot och hoppas att din dotter kan vara lika glad igen!

    Kramar

  7. Härlig bild på din tös, nej ngn söndags skola eller konfirmation har jag inte genomgått. Men hade kompisar som gick till prästgården inför konfirmationen. Jag förhörde dom o det sitter än. Tex lilla katekesen kan jag än, helt onödigt. hahaha
    ha de Fia

  8. Jag blev helt sönderstressad på mitt sista jobb innan sjukpensioneringen (har typ Fibromyalgi). Innan sjukpensioneringen då jag testade olika saker så stod det att jag skulle ha ett jobb utan stress. Men var finns de jobben idag? Jag jobbade på ett CallCenter och varje minut räknades. Svarade ibland i telefon för 14-15 arbetsgivare. Det skulle blippas i datorn så rätt arbetsgivare blev debiterad osv. Sedan så fanns det en person som kollade så vi gav exakt rätt information på rätt antal minuter. Gällde att vara saklig och effektiv annars så blev det bannor. Jag höll mig alltid inom mina ramar som tur var. Det gäller att tänka och sadla om för att hitta rätt jobb som t.ex. för dig. Har du trillat dit två ggr så … Bibeln är intressant och jag har tänkt mig läsa den någon gång. Nu har jag gjort reklam för din blogg 2 ggr under några dagar. Tycker det är så intressant med dina tankar och dina olika tips på böcker. Ha en bra dag /kram
    http://spanaren55.bloggplatsen.se

  9. Börjar att fundera över att jag har också gått i söndagsskolan, men mina föräldrar har aldrig haft någon kontakt så med det kyrkliga jag tror jag har gjort en hel del men det har varit skoj allt jag gjort 🙂 detta finns väl inte så mkt i dag? härligt inlägg kram på dig

    Evas blogg

  10. Jag är också ganska duktig på Bibeln, och precis som du minns jag dom som intressanta berättelser. Är ateist de luxe. 🙂

    Här i Spanien gör dom ”rätt” som firar ”julafton” på trettonhelgen. Det är då ”kungarna” paraderar genom städernas gator och barnen får sina julklappar 🙂

  11. Verkligen en fin bild på dottern, strålar av glädje!
    Bibeln är jag inte alls duktig på… Men tycker alltid det är så fridfullt och fint i kyrkan.
    Tänk den dagen då alla arbetsgivare prioriterar de anställdas hälsa och välmående! Kommer vi nånsin få uppleva det? Min chef var så stolt över mig så länge jag var frisk (och drog in pengar till företaget). När jag gick in i väggen fick jag sparken… Så mycket var jag värd…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s