Arg tant / Bokrecension / Fotoutmaning / hyllvärmare

Deprimerande Trendspanarens handbok

Onsdagstema är ”deprimerande”, så jag skulle kunna fota mig själv, sjuk i utmattningsdepression… Eller kanske kaoset här hemma, med berg för både disk och tvätt. Jag hade även kunnat göra som Birgitta och ta ett foto på min hembygdsdräkt. Den fick jag till min student, och har sen kunnat ha den fram till för 5 år sedan, när stressen började sätta sig på min kropp…

Men all det här är alldeles för deprimerande, jag väljer nått annat i stället….

IMGP2283Himlen är blå, men annars ser den här gränden/bakgården sorgligt förfallen och sliten ut, med soptunnor som får mig att tänka på amerikanska polisserier, där hemlösa och lik verkar trängas med varandra på precis sådana här ställen…

Vet ni var det är? Precis bakom ABBA-museet, med allt sitt glitter, sin röda matta och sitt lyxiga hotell…. Jag kan tycka det är deprimerande att upptäcka att ytan inte matchar det som finns bakom…

Andras deprimerande bilder kan du se HÄR!

När ämnet ändå är deprimerande kör jag en recension av en bok som på sitt sätt var rätt deprimerande oxå…

Trendspanarens handbok av Magnus Lindkvist

Trendspanarens handbok

Det här är en bok jag fått via jobbet, och visst låter det bra? Att lära sig se kommande trender? Då vet jag vad jag ska utbilda mig inom, hur jag ska placera mina pengar, inom vilket område jag ska söka jobb. Det är klart jag vill lära mig, rent praktiskt, hur jag kan spana in vilka trender som är på gång i världen.

Synd då att den inte alls är nått bra… Den handlar bara om att du ska göra allt samtidigt. Titta bakåt, titta framåt, hålla kontakt med gamla bekanta, skaffa massor av nya, läsa tidningar och bloggar om det som intresserar dig och om det som inte intresserar dig, titta på tv, nyheter, dokumentärer och serier, lyssna på gammal musik och ny musik, läsa klassiker och nyutgivet, och i all den här information overload ska du se till att du INTE utsätts för just det, utan lyckas välja ut precis det som visar att en trend är på väg…

Det enda jag lär mig av den här boken är att inte ens en övermänniska skulle klara av att följa råden, då de ofta motsäger varandra och tiden faktiskt inte finns för att genomföra dem. Och jag tvingas dessutom lära mig det av en man som språkmässigt inte verkar ha lämnat sin pubertet, utan allt, ALLT, kan illustreras med en liknelse som på ett eller anat sätt har med sex att göra… Visste ni till exempel att samlag är globaliseringens bästa vän? Eller att porr är ett utmärkt exempel på en marknad med mångfald? Eller att långsamhet är en trend, varför inte lite slow sex? Eller hur tillgången på porr är ett bra exempel på hur tillgången på information förändrats? Eller att vår inlärning går att likna vid sex? Till på köpet konstaterar han att de här liknelserna vid sex beror på att han är man, för det vet ju varje trendspanare att kvinnor är helt ointresserade av sex och bara ”ställer upp” för husfridens skull…

Till råga på allt verkar han vara emot allt som handlar om att minska tillväxten eller försöka jämna ut orättvisor… Lite girighet hos människor är bara bra för tillväxten. Han menar att kapitalismen för länge sedan spelat ut sin roll, nu kan vem som helst, var som helst ha en idé, utveckla den, kapitalisera på den och bli rik. Hmmm, låter inte det som kapitalism ändå? Så den som skriver råden till trendspanarna har själv spanat helt fel på vad som råder just nu… Det gör inte boken mer trovärdig precis. Han smutskastar dessutom punken genom att säga att nutidens ekonomi är punkkapitalism, vem som helst kan göra vad som helst. Tydligen är det Bono som myntat uttrycket, men nej, punk och kapitalism är ord som aldrig borde sättas tillsammans enligt mig!

Att tro att allt är möjligt för alla är liberalisterna sätt att låtsas att det inte alls är att de föddes in i en medelklass/överklass familj, med goda förutsättningar både ekonomiska och akademiskt att utbilda sig och ett färdigt nätverk när det är dags att skaffa jobb, som gjort att de lyckats så bra i karriären. Nej då, det finns inga förtryck, alla har samma chans, och de kan slå sig för bröstet och vara stolta över att just de lyckades så bra… Ingen klassanalys, ingen etnisk analys, ingen könsanalys hos den här trendspanaren, så det känns som att han följt sitt eget råd, att sortera i information, rätt rejält!

En sak gläder mig i hans bok, och det är att han spanar på att nationerna snart spelat ut sin roll. Med ökad globalisering och enkla kommunikationsvägar, så kommer gränser snart inte att betyda nått. Det gillar jag, det har jag själv spanat på, men jag har tyvärr inget förtroende för hans spaningar, så det här känns inte som någon förstärkning av det jag själv tycker mig se. Det gäller att vara källkritisk…

Nix, den här boken gjorde mig inte till en bättre trendskapare, den gjorde mig bara arg…

Så här påverkade den här boken de utmaningar jag genomför:

Hyllvärmare, ja.
Boktolva, nej.
Spänningsutmaningen, nej.
Kaosutmaningen, nej.
Bloggdala Bokcirkel, nej.

23 tankar om “Deprimerande Trendspanarens handbok

  1. Gillar att du valde en bild med vackra färger, det är bra för humöret och kan lindra deppigheten för en stund! Det är ofta man ser att fasad och baksida på byggnader ger helt olika intryck, både här hemma och utomlands är det så!
    Hoppas du får en skön kväll!

    Gilla

  2. Det är nog rätt vanligt att framsidan av vissa byggnader ska se väldigt bra ut, men om man sedan går runt lite så ser man något helt annat.

    Hoppas du haft dig en fin dag!

    Gilla

  3. Hmmm .. allt har en baksida? Fasaden är det viktiga? Ojojoj, jag kan verkligen gå igång på det här … kanske har jag tråkigt på min semester? 😉 DET vore deprimerande! 😉

    Gilla

  4. Visst är alla ”baksidor” deprimerande =( Även de ”baksidor” vi har själva som att ha ett fint och fräscht hem, alltid vara glad och nöjd, trivas med allt och alla…..kram

    Gilla

  5. Ja den gränden vill man nog inte att den ska upptäckas av en turist bakom ett så glamouröst museum. Ooooops! Bra att du visade den. Hoppas de som håller hus där ser den på din blogg och fräschar upp!

    Gilla

  6. De hade nog inte tänkt att turister skulle få för sig att fotografera baksidan.. Gillar bilden ialla fall, den blå himlen väger upp det tråkiga!

    Gilla

  7. Normalt brukar jag gilla bakgårdar, kikar ofta in och smyger sedan fram och river av ett par bilder, men den här bakgården var inte så fotogenisk som andra. Långt ifrån ABBA:s glitter och glamour.

    Gilla

  8. Tänk på alla ruffiga utsidor som döljer en vacker insida. Det gillar vi bättre än tvärtom!! Eller den förvåning det innebär att titta bakom hörnet på ett fallfärdigt hus, och hitta en spännande trädgård : )

    Gilla

  9. Hoppsan! Att det såg ut sådär bakom fasaderna på ABBA-museet det märkte jag inte när jag var där. Å andra sidan så regnade det, vilket inte lockade till så värst mycket utforskning utomhus 🙂

    Gilla

  10. Tycker det verkar som den där boken skulle göra mig deprimerad. Vilken skitbok det verkar vara. En sådan där som passar på flygplatser när man ofta bara hugger en bok att läsa på flyget, om man inte packat med någon egen i handbagaget.
    Inte förvånande med den baksidan på ett museum som på alla sätt verkar slå mynt (nåja kontokort då!) på allt kring Abba. 😦

    Gilla

  11. Håller med dig om det tråkiga i att faktiskt få bekräftat det man anar – att baksidan faktiskt är tråkigare än framsidan och fasaden.. Hoppas du har en bra dag!

    Kram

    Gilla

  12. Pingback: Människoskapat höstgodis, verbtitel och sommarsummering | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.