#blogg100 / Bokrecension / Feminism / Kaosutmaning 2014

En annan mans grav

#blogg100 inlägg 17

Halli, hallå, inte blev det nått kalas för mig inte… Feber, svullen hals och en migrän på det! Man och dotter åkte iväg utan mig, medan sonen inte fått ledigt eftersom det skulle skrivas nationella prov idag. Jag har fått meddelanden från dottern att kakorna är uppskattade, det är mycket folk, och det kanske inte blir några kakor över för oss…

I övrigt är jag glad idag! De senaste veckorna har andra bloggar svämmat över av bilder på barmark och vårblommor, sol och värme, natur som grönskar och spritter av våryra. Jag är glad för er skull, men vill själv inte alls ha vår än. Jag vill fortsätta ha vinter, och framförallt känner jag mig lurad på den fina vårvintern. När det är blå himmel, strålande sol, men fortfarande snö och kyla. Det är en ljuvlig årstid, den har jag längtat efter och den vill jag ha. I dag fylls jag av hopp, för så här ser det ut runt mitt hus:

IMGP1581 IMGP1585 IMGP1586Sonen fotade eftersom jag ligger nedbäddad under duntäcket med feber. Nu saknas bara solen, den blå himlen och att vara feberfri så blir det här en fin vårvinter!

Recension!

En annan mans grav av Ian Rankin

En annan mans grav Ian Rankin

Samma lycka och samma känsla av förväntan varje gång jag håller en bok från Minotaur i mina händer, den här gången en bok av Ian Rankin, en absolut favoritförfattare. Återigen ska jag få umgås med Rebus genom en tjock bok, jag längtar! Det är så pass länge sedan jag läste en av Rankins böcker att jag inte ens recenserat någon tidigare under de dryga två och ett halvt år jag skrivit recensioner på bloggen.

Den här boken gör mig inte besviken. Den är välskriven, den har en intressant och (någotsånär) hållbar intrig och den blandar karaktärernas personliga liv med intrigen på ett lagom sätt. Det är inte så mycket Edinburgh i den här boken, det är mer en resa runt i Skottland, ända till Moray Firth, öster om Inverness. Där var vi och spanade efter delfiner på vår tågluff 2010, men Rebus har större tur än oss, han får faktiskt se delfiner…

Jag älskar att läsa den här boken, jag tycker inte om att den tar slut och jag längtar efter att få läsa nästa bok om Rebus. Visst finns det brister i boken, som jag skriver ovan är jag inte helt OK med intrigen och inte med upplösningen heller, men Rebus går hem hos mig. Om jag ska klaga på en sak är det att han inte dricker någon Irn Bru i den här boken. Han lärde mig dricka Irn Bru och jag hade laddat upp med några sådana burkar inför läsandet… Men i den här boken dricker han mest vatten. Och whiskey förstås…

Så här påverkade ”En annan mans grav” de utmaningar jag genomför:

Hyllvämare, nej, här får jag ta och rycka upp mig!
Boktolva,nej!
Spänningsutmaningen, nej.
Kaosutmaningen, ja, 5. Läs en bok vars omslag är mestadels grön.13 avklarade!
B
loggdala Bokcirkel,nix.

Dagens feminism blir den tredje frågan på Onekligens lista: Jag började kalla mig feminist när jag var…

Väldigt ung! Jag kan faktiskt inte komma ihåg en tid när jag inte varit feminist, även om jag kanske inte förstod att det var feminist jag var… Jag minns att jag var rätt liten när jag högljutt argumenterade emot min farmor, när hon ansåg att min bror inte skulle behöva vara med och städa, men att jag och min syster skulle vara det. 10 år kanske?

Länge trodde jag att det var den äldre generationen som hade den här förlegade synen på könsroller och genus. Först som ung vuxen började jag se att det fanns strukturer i samhället som byggde på det här tänkandet. Jag fick på många sätt ett brutalt uppvaknande när jag valde att göra lumpen och insåg att män jämnåriga med mig hade en minst sagt lika skev syn på kvinnor och män som de äldre.

Det uppvaknandet fick vara med i ett projekt av One way communication, där hon skapade tecknade serier av olika personers WTF-moment. Serien som handlar om mig kan du se HÄR. Kontexten är att min pluton bor på logement i Stockholm för att gå högvakt. Som enda kvinnan fick jag eget rum (big mistake…) och på småtimmarna kommer ett gäng rejält berusade lumpar”kompisar” in för att säga mig några sanningens ord…

Självklart är jag feminist, jag kan inte tänka mig att inte vara det!

Advertisements

28 thoughts on “En annan mans grav

  1. Trots att jag själv inte uppskattar snötäcken på mark o träd så hoppas jag att du får behålla det hos dig ett litet tag till. För på avstånd så är de vackert. Som i bilderna.
    Krya på dig 🙂
    //JCEW

  2. Vad jobbigt med ont i halsen och migrän, stackare! Men roligt för dig att snön kom tillbaka, jag saknar inte snön nu men det blev jättefina bilder!

  3. Du måste nog vra den enda personen i hela Sverige som är glad över det här vädret. Nog fick vi också vär beskärda del i stor-Stockholm inklusive en cool snöstrom och nu is på vägarna. Är alltså inte lika glad som du;-)

    Nu vet jag inte om du verkligen är så ledsen över att vara sjuk utöver utbrändheten. Har en känsla av att du inte precis gråter dig till sömns för det, eller så har jag fel, rätta mig gärna i så fall;-)

  4. Så trist och tråkigt att du ligger sjuk.

    Men jag kan bara hålla med dej om att vi blivit snuvad på denna vinter; ingen snö att tala om och denna vårvinter som ska vara vit med massor med snö, blå himmel och soliga dagar…vart tog de dagarna vägen.
    Nä, våren kan få vänta en månad till.

    Kram & krya på dej! ❤

  5. Synd att du missade din pappas kalas! Krya på dig! Själv hade jag inte gillat om det såg ut sådär hos mig idag. ”Väck med snön!” är min paroll 😉

  6. Stackare som ligger skönt, det bästa är att man kan läsa böcker. Jag är med i kaosutmaningen också så jag får nog ta och läsa Ian Rankin. Krya på dig.

  7. Hoppas du mår bättre nu! Inte kul att vara sjuk…
    Lite knäpp är du ju förstås som vill ha snö, men det är ju tur vi alla är olika 😉
    Kryakramar!

  8. nej, usch vad tråkigt att du blev sjuk så där, nu får du krya på dig under täcket tillsammans med dina fina katter
    jo, jag vet att du gillar snö 🙂 hoppas att du får behålla den i flera veckor nu
    Rebus gillar jag också 🙂
    Sv: jag vet att du gillar grönt :), så kom in och titta på inlägget jag har idag, där finns det också grönt 🙂
    kramen ❤

  9. Usch …, stackars dig. Där ligger du medan dina goda kakor går år som smör i solsken! Krya på dig! Det vankas ljusare tider på alla plan! 😉

  10. Så skönt – tur i oturen – att du kunde ligga hemma. Naturligtvis hoppas jag att du mår bättre och så, men jag vet hur jobbigt du hade haft det på kalaset. Och din pappa fyller 90 år utan att du måste vara där.. Och du, grattis till vintern.

    Kramar

  11. Ping: Semesterläge… | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s