Bokrecension / Boktolva / Fotoutmaning / Frejigt / hyllvärmare / Katter

Dyrkan och En spricka i kristallen

Efter en lång härlig semesterledig onsdag, där jag bara läst och myst med katter är det dags för Onsdagstema: Dyrka Fri tolkning!”

Det här dyrkar jag…

IMGP0461 IMGP0483 IMGP0488

(ser du att den nedersta katten, burman, är helt tandlös? Han har fått dra alla sina tänder på grund av en sjukdom, men njuter nu av att få smaskigt mjukt specialfoder och saknar inte alls sina tänder!)

Jag är uppvuxen med katter, det fanns katter i mitt barndomshem från det jag föddes och till jag flyttade hemifrån vid 16 års ålder. Efter att jag flyttat så besökte jag mitt föräldrahem några gånger varje månad. Men, som min mamma uttryckte det, det var uppenbart att det inte var mina föräldrar jag besökte, för när den sista katten dog, när jag var 20, så reducerades direkt mina besök till att bli bara några gånger per år.

Efter det levde jag utan katter i ungefär 5 år, och under den tiden drog jag på mig alla de fysiska stressjukdomar som jag sedan måst leva med. Migrän, magkatarr och IBS. Jag varvade aldrig ned, jag var ständigt på språng, jag åt och sov dåligt. Jag flyttade hit och dit, jag bytte jobb, jag påbörjade utbildningar och hoppade av…

När jag sen skaffade mina första två egna katter så påbörjade jag samtidigt en utbildning och plöjde rakt igenom den utan att tveka och utan att missa en enda tenta.

När de katterna så småningom blev gamla och sjuka så fick jag ta det nödvändiga men svåra beslutet att avliva dem. Då hade jag träffat min man och tänkte att vi skulle leva utan katter ett tag. Kunna vara mer spontana, sticka iväg på resor på kort varsel, utan att alltid behöva ordna med kattvakt. Det höll i ganska precis sex månader. Sen sa min man (som inte alls gillat katter innan han träffade mig): ”Vi måste skaffa katt. Jag står inte ut med dig när du inte har katt…”

Så då kom min fina burmahane in i mitt liv. Han, som du ser på den nedersta bilden, och hans moster fick mig i balans igen och min man kunde slappna av… Efter det har burmans moster blivit avlivad och en aby (mittenbilden) och en bengal (översta bilden) har tillkommit. Och jag avgudar dem! De gör att jag slappnar av, att stressen blir hanterbar, att mina axlar sjunker ner, att jag kan andas…

Jag är inte ensam om att dyrka katter. I gamla Egypten dyrkades bland annat gudinnan Bastet, en kärleksgudinna som avbildades som katt eller med katthuvud. En av mina första två katter hette Sebastian, men kallades Basti, som en blinkning till Bastet. I asatron finns Freja, även hon är en kärleksgudinna och hennes vagn dras av två katter. Tvärtemot vad många tror är min blogg inte döpt efter gudinnan Freja, men den är döpt efter burmahanens moster, den vackraste och smartaste katt jag ägt, och hon i sin tur var döpt efter asagudinnan Freja…

Fotona av katterna är tagna på samma ställe, trappräcket i vår hall, eftersom det räcket är ett bevis på min kattdyrkan… Enbart för katternas skull har jag byggt om räcket genom att montera dit en slät överliggare för att de lättare ska kunna busa, leka, springa och sova på räcket. Dessutom har de två trasmattor som min mamma dels la massor av tid på att klippa till tygremsorna de är vävda av, dels specialbeställde till min första egna lägenhet (som gick i svart, rött och vitt) fått hedersuppdraget att hänga på räcket så det blir mjukare och mer klätter- och klösvänligt…

Och vatten serveras där katterna vill ha det på det sätt de vill ha det… Abyn vill dricka direkt ur kranen så då får han det medan bengalen vill att det ska finnas massor av vatten i ett av tvättställen för henne att dricka när det passar henne, så då får hon det…

IMGP0379Vad andra dyrkar kan du se HÄR!

Bokrecension!

En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna

En spricka i kristallen Cecilia von KrusenstjernaDet här är en gratisbok, jag tror att jag fick den med ett nummer av Amelia. Den har legat länge i min bokhylla, för jag är inte så mycket för ”nyckelromaner”. Cecilia von Krusenstjerna är dotter till Pehr Gyllenhammar och det här är boken om hennes uppväxt. Hon har ändrat delar, så istället för att vara äldst av fyra syskon är hon äldsta av två syskon. I stället för att bara vara något år äldre än sitt småsyskon är hon här, som jag uppfattar det 4-5 år äldre. I stället för att pappa sysslar med bilar så driver han ett bryggeri. I stället för att systern är konstnär så är hon operasångerska.

Nja, jag vet inte jag. Jag är nog inte mer förtjust i nyckelromaner nu än jag var innan jag läste den här. Jag tycker hon verkar ha haft en tragisk uppväxt, men jag har svårt att förlika mig med hennes vuxna jag. Jag hade oxå problem med både föräldrar och syskon när jag växte upp. Mitt hem var inte alls särskilt kärleksfullt och aga förekom relativt frekvent. Men när jag flyttade hemifrån vid 16 års ålder var mitt liv mitt eget, jag har inte sökt mina föräldrars bekräftelse eller godkännande. Jag har inte heller förlitat mig på att de ska fixa saker, som bostad och jobb åt mig. Jag kan reta mig lite på att boken verkar vara hennes ursäkt till varför hon sen aldrig tagit tag i sitt liv. Fast jag vet att det inte går att jämföra uppväxt, och inte heller kräva att alla ska reagera eller hantera det likadant.

Jag tycker mig komma ihåg att det var drama, åtminstone i pressen när boken kom ut. att hon avslöjade sin familj på det här sättet. För mig känns det mer som att det dels bekräftar att misär kan finnas i de finaste familjer, och dels stärker min fördom om att överklass är de värsta miljöerna för barn att växa upp i…

Det här är hennes debutbok, och i den träffar hon och gifter sig med en man som är mer jordnära och mänsklig än andra i hennes liv. Men efter vad jag förstått har det kommit en till bok, som handlar om skilsmässan från mannen. Den boken ska jag INTE läsa!

Så här påverkade ”En spricka i kristallen” de utmaningar jag genomför:

Hyllvämare, jepp.
Boktolva,jepp, den här författaren var helt ny för mig.
Spänningsutmaningen, nix.
Kaosutmaningen, nix.
B
loggdala Bokcirkel,nix.

Advertisements

34 thoughts on “Dyrkan och En spricka i kristallen

  1. Älskar verkligen dina kattbilder. Jag har inte läst En spricka i kristallen och efter din recension undrar jag om jag inte ska låta bli.
    Skönt med en ledig läs onsdag, det skulle jag också behöva.

  2. Katter är härliga och det är faktiskt vetenskapligt bevisat att de har en lugnande inverkan på oss, tex är det extra rekommenderat för personer med högt blodtryck att skaffa katt. I Paris finns det ett katt-cafe dar man har adopterat hemlösa katter för att ge de en andra chans, där kan man sitta och fika med en katt spinnandes i knät, det ska vara jättesvårt att få ett bord så populärt är det!

  3. Som du vet är jag varken katt- eller hundmänniska, men jag kan fortfarande njuta av suveräna bilder samt förstå att man älskar husdjur. Å h*n på den översta bilden är nog min favo. Vilken vacker sak och vilken fantastisk bild du tog.

    PS. Finns det inga löständer för katter;-) DS.

  4. Vilken underbar och gripande beskrivining av ditt liv med och utan katter. Du är född med talets gåva, höll jag på att skriva 😉 ..men jag tycker verkligen att du är fenomenal på att med ord, som jag tror är helt spontana, beskriva vad du känner och har känt samt att recensera böcker. Bilderna du visar är suveräna och jag hoppas verkligen och tror att katter kommer vara en del av ditt liv för all framtid. Utan att för den skull vara fanatisk, det bara är så. Du trivs och mår bäst när du har dem nära eller vet att de väntar på att du ska komma hem. En betydligt mer jordnära ”dyrkan” än alla dessa konstiga figurer som vissa kallar gudar 😉

  5. Du är en kvinna i min smak, kattälskare är jag med och precis som du drog jag på mig samma sjukdomar som du och som lök på laxen även fibromyalgi. Det finns inget som kan få mig att slappna av så mycket som att lägga mig på soffan och låta katterna komma och ligga hos mig. Minst en på magen att kela med är som balsam för själen. Dina katter är väldigt vackra och jag förstår att du dyrkar dom. 🙂

  6. Vilka fina bilder!
    Jag tror det är svårt att klara sig utan djur när man väl börjat på haft dem.
    Jag är nog mer hundmänniska har jag upptäckt genom åren, fastän första husdjuret i föräldrahemmet var katt.
    Men jag är redan orolig för den dag då Jycken inte längre kommer finnas med oss, hon är ju bara åtta år gammal och staffar kan bli närmare 15 år så tack och lov så är det nog många fina år kvar.

    Kram

  7. Jag joinar in i alla fina ord du redan fått och det förstår du ju eftersom jag har en likadan tolknig! Jag gillar din beskrivning och det där med sjukdomarna känner jag också igen! Har samma problem med stress och relaterade sjukdomar och mina kissar hjälper mig med det…jag kan också berätta att i skrivande stund så sitter Tufsen och försöker äta puspekaren på dataskärmen så jag ser inte vad skriver….finns också ett annat problem och det är att när jag väl ser textrutan där jag ska skriva i så syns ändå bara en rad och den är halv så om det är konstigt skrivet så har jag skrivet på känn! ;O)

    Du har så fina kissar! Och jag gillar allt du har gjot och gör för dem! Du har två av mina favoritraser, bengal och aby! Självklart kommer ju birman först för mig men burman har jag ingen alls koll på! Och jaha,….nu bytter det katt här så is tället för Tufsen så kom två brunisar framför skärmen…bäst att lägga ner och skriva….hoppas det ser okej ut och att du överhuvudtaget förstår något jag skrivit! 🙂

  8. Håller med dig, nej, katter kan man INTE leva utan!!! Vi har själva 7 stycken, tre äldre ca 20, 15 och 11 år och tre kattungar på 6 månader snart och en yngre på 1 år.

  9. Boken du recenserar låter som något som jag skulle bli irriterad av att läsa men jag vet inte 😛 Tragglar ju med mitt mål en bok i månaden och håller det än så länge.

  10. 🙂 jag känner likadant för mina två vovvslar som du gör för dina katter 🙂 men även om jag inte är uppvuxen med katt, jo, vi hade en siameskatt när jag var runt 11, den älskade jag över allt annat på jorden men jag fick inte behålla den 😦 och jag har verkligen sörjt den och ofta tänkt på den sedan dess, jag vill verkligen ha en katt en gång i framtiden
    jättefina bilder på dina älsklingar
    kramar

  11. Underbara bilder och jag har åxo alltid haft katter och kan inte leva utan dem. Jag har 4 missar och alla älskar jag. Jag tror värkligen att man mår bra av katter för de är så kärleksfulla varelser.
    Kram från mig.

  12. Goa, underbara du ♥ Jag vet hur hängivet du dyrkar, avgudar och ÄLSKAR dina katter ♥ Vi är nog lite galna du och jag som låter våra heminredningar styras av djurens bästa och bekvämlighet 😉 Men djuren har alltid varit mina bästa vänner och följeslagare genom livet….Det finns flera djur som jag fullkomligt dyrkat, min Dysse (häst) Arne, Nicke (hundar), Nisse och Gurra (katter) Jag vore inte en hel och bekväm människa utan alla mina älskade djur ♥ =) kram

  13. Tänk vad mycket katterna ger oss! Men borde vi inte vara mindre egoistiska och göra vad som är bäst för dem? Och då menar jag inte bara den egna katten utan katter i allmänhet. Och en sak som vi inte bör göra när vi tänker skaffa katt är att välja en raskatt. Ju fler som gör det desto fler övergivna stackars ”vanliga” katter kommer att antingen bli avlivade eller hamna på katthem en längre tid. En s.k. bondkatt är lika underbart sällskap som en raskatt!

    En gång i tiden var alla katter fria, men efter det att människan och katten slog sina påsar ihop tappade katten sin frihet. Nu är katten dömd till ett miserabelt liv om människan överger den – och det är det många människor som gör. Fortsätt njut av dina katter, men tänk på det nästa gång du skaffar en katt – bidra inte till aveln av raskatter när det finns så många underbara katter utan hem.

  14. Är inte det du skriver, Birgitta, en åsikt eller menar du att just dina åsikter är fakta? Utan efterfrågan på raskatter skulle det inte finnas någon uppfödning. Men bara för att man avstår från att skaffa raskatt betyder inte att man vill avstå från att skaffa katt. Lägg ihop detta och resultatet blir att det blir större efterfrågan på redan existerande katter utan hem, lika väl som att 2+2 = 4.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s