Torsdagsgillar Hennes iskalla ögon

Torsdagstema är som vanligt:

”I like. Här kan du visa vad du gillar precis nu. Det kan vara mat, ett klädesplagg, väder, en situation, människor, ett nytaget foto, husdjur, … du väljer din nytagna bild som du blev mest nöjd med just nu! Det blir en chans att dela med dig av det där lite extra till oss andra.”

Jag är ganska trött just nu, förödande trött rent utav. Så det blir inte så mycket fotat, nästan inget alls, tyvärr. Utom från soffan med mobilen och då nästan uteslutande med ett enda motiv (eller tre, men ni förstår vad jag menar…). Sån tur att det är det motiv som jag verkligen gillar, och som hjälper mig att återfå min energi:

Inget går upp mot en rejäl dos katterapi!

Och i väntan på bussen i morse tog jag ytterligare ett mobilfoto med urusel kvalitet, men det här gillar jag verkligen:

Ja se det snöar, ja se det snöar, det var väl roligt, HURRA! #ÄNTLIGEN

Vad andra gillar ser ni HÄR!

Jag kör en bokrecension, fortfarande betar jag av de böcker jag läste i somras, fast vi snart är framme vid jul…

Hennes iskalla ögon av Carin Gerhardsen

Sjätte delen i Carin Gerhardsens böcker om Hammarbypolisen och den sjätte jag läser oxå. Jag gillar de bär böckerna, de ligger på en lagom nivå. Efter att jag började recensera böcker här på bloggen har jag hunnit läsa ”Helgonet” och ”Gideons ring” och tyckte om båda. I de tidigare fem böckerna har det löpt en sidohistoria om ett otäckt våldtäktsfall, där några av poliserna var personligen involverade. Den historien fick sin upplösning i den förra boken. Så i den här boken känns det som att Gerhardsen försöker väva in en ny parallell historia som involverar poliserna på ett personligt plan. Jag gillar när en författare gör så, att det finns fler trådar att hålla reda på och att det finns något som binder ihop böckerna. Fast än så länge känns den här bihistorien inte lika engagerande som den som höll ihop de fem första böckerna, få se om det tar sig i nästa bok…

Det jag kan sakna i den här boken är att min förhoppning från förra boken inte infriades. Det var några förövare som slapp undan då, jag hade hoppats att det skulle bli en fortsättning på det, men så blev det inte. Då får jag fortsätta att hoppas på nästa bok.

En sak som jag INTE förstår med den här boken är titeln. Det är väldigt många kvinnor med i den här boken, kvinnor som försvinner för evigt, för en längre tid eller för en kortare tid, men jag förstår inte vem av dem som bokens titel syftar på… Jag kanske läste slarvigt bara, om någon av er läst den och kan förklara titeln för mig tar jag tacksamt emot det!