Bokrecension / Fotoutmaning / Resor

Freeedag och Hemligheten på Mercy Close

Freeeedag! Alltid lika härligt, alltid samma känsla av eoner av tid som kan fyllas med fritt vald aktivitet…

Fredagstema frågar som vanligt:

MÄNNISKOSKAPELSER

Så var det dags för FREDAGSTEMA – hoppas ni är många som hittar hit!
Jag är själv lite förtjust i annorlunda skyltfönsterdesign och kreativa skulpturer …. bl.a. ….
Vad har du för förkärlekar inom skapelseområdet?”

IMGP6874

Jag har helt klart en förkärlek för det som är färgglatt och glittrar, så den här skyltningen på en husfasad i Amsterdam fotade jag ur massor av vinklar (just det här är fotat från en båt), det kommer säkert fler bilder med tiden…

Vad andra har förkärlek för kan du se HÄR!

Dags för recension av en sommarsemesterbok igen!

Hemligheten på Mercy Close av Marian Keyes

Hemligheten på mercy Close Marian Keyes

Oj så länge sedan jag läste Marian Keyes, jag har glömt alla de tidigare böckerna om familjen Walsh, alla de äldre systrarna har redan fått varsin bok (och snart kommer mammans bok)., jag har läst alla men minns ingenting… Synd, för jag tror att det gett en extra dimension när Helen har kontakt med sin familj. Men samtidigt är den här historien väldigt självgående, på ett typiskt Keyeskt sätt.

Från början läser jag lite lojt och har glömt bort den galghumor som strömmar ur alla Marian Keyes böcker. Hur hon kan hantera svåra ämnen på ett drastiskt och nästan absurt sätt, så att det ändå griper tag. Jag minns svagt att en av systrarnas bok handlade om att systern var intagen på behandlingshem för ett beroende. Och jag minns att den boken stack ut från Marian Keyes övriga böcker, den var svartare och med mera djup, men samtidigt riktigt rolig.

Den här boken är väldigt likt det. På ytan är Helen Welsh en cool brud som har sin egen privatdeckarbyrå, inte tar skit från någon och styr sitt eget liv. Men under den tunna ytan är hon på väg ner i en djup depression, och har redan varit med om det en gång tidigare. Så samtidigt som hon tävlar mot klockan för att lösa det hon tänker som sitt sista uppdrag funderar hon ut hur hon sedan ska ta sitt liv, något hon försökte några gånger vid sitt tidigare djupdyk.

Jag har aldrig varit självmordsbenägen, men jag har varit deprimerad, och jag känner igen mig i så mycket av det hon beskriver. Det ger förstås den här boken ett alldeles extra djup för mig. Och i boken uttrycks även min upplevelse av att hamna på botten:

”Vänta på att bli ‘bättre’ är helt fel attityd. Det handlar om att lära sig leva med det.”

Den här boken rekommenderar jag!

Annonser

21 thoughts on “Freeedag och Hemligheten på Mercy Close

  1. Färger gör en glad.
    Jag gillar starka färger.
    Men i dagens samhälle så verkar det som att allting måste vara från vitt till svart. Hua vad tråkigt.
    Kramar i massor finaste du / Jane

  2. Hm, man kanske skulle ge sig på Keyes igen. Jag lade ner henne efter ”Är det någon därute” eftersom jag grät som en sill när jag läste den.

  3. Underbart foto och ÄNTLIGEN en bok som jag känner att jag vill läsa ;)) (Du vet ju att denna tant inte är så mycket för deckare/krimromaner..) Hoppas du hade en härlig helg!

    Kram

  4. Ping: Gilla böcker med frågor? Ogilla SDs syn på demokrati… | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s