Barn / Frejigt

Min svägerska och jag, del 2…

Jag fortsätter att beklaga mig över min relation till min svägerska, och be er om lite coachning…

Under min första föräldraledighet åkte jag till svägerskan vid några tillfällen, för att barnen skulle få träffas, men det tog alltid massor av energi. Hon skulle alltid jämföra barnen och dessutom beklaga sig över hur jobbigt hennes barn var jämfört med mitt. Jag vet att många tyckte vi hade det oerhört enkelt med vårt första barn, vår son, han var i princip alltid nöjd med livet, men jag tyckte inte hennes barn var särskilt jobbigt. Hon var inget kolikbarn, hon åt bra och sov bra på nätterna, jämfört med vår extremt förnöjda son var hon bara mer som ett normalt spädbarn/småbarn. Det ÄR en omställning att bli småbarnsförälder, men det är oxå en härlig upplevelse. Att lägga så mycket skuld på det lilla barnet, det tyckte jag inte var OK och det försatte alltid mig i en konstig sits, vad skulle jag svara och göra? Nypa min son så han grät ibland? Dessutom spädde svärmor alltid på, det var så synd om svägerskan som fått ett så jobbigt barn och det var alldeles för enkelt för oss…

Sen gick jag tillbaka till jobbet långt före henne och fick mitt andra barn ett halvår innan hon fick sitt andra och livet rullade på utan att vår relation egentligen utvecklades. Så blev jag sjuk i stressymptom, vilket varken svärmor eller svägerska hanterade så bra. Det var mycket ”Ryck upp dig” och många suckar över hur jobbigt det var för min man att jag var ”sjuk” (i deras ögon var jag inte sjuk, bara lit lättjefull…). I min rehabilitering gick jag bland annat hos en livscoach och lärde mig att sortera bort energitjuvar. Svärmor och svägerska åkte ut direkt. Efter jag blev frisk (jag tror aldrig man blir riktigt frisk efter en sån smäll, men vem är egentligen sjuk och vem är frisk?) har jag minimerat mitt umgänge med dem båda, jag behöver min energi till annat i livet.

Så gick det några år och sen råkade svägerskan ut för samma som mig, en utmattningsdepression. Nu förstår plötsligt både hon och svärmor vad jag varit med om och de kanske även fått lite skuldkänslor över vad de utsatt mig för, men svägerskan delar fortfarande inte med sig av sina tankar och känslor till mig. De få gånger vi träffas så pumpar hon mig på mina erfarenheter men ger inget tillbaka. Så jag fortsätter att hålla låg profil och i mesta möjliga mån undvika umgänge. Hon och hennes barn har varit hos oss på jul, påsk och både sport- och höstlov, min man bjuder in dem och det är helt OK för mig, så länge det oxå är OK att jag drar mig tillbaka med katterna i sovrummet och minimerar mitt umgänge med dem.

Hon har varit på min man om att det inte räcker med att han bjuder hem dem, hon vill att det ska vara jag som bjuder in dem, men han har förstått att det inte är bra för mig att dräneras på energi av henne så han har försökt få henne på andra tankar. För några veckor sedan ville hon ändå ha mitt mobilnummer för att skicka ett sms, och han lämnade ut det till henne. Så här skrev hon:

”Hej  jag skulle tycka att det var kul om vi fick bättre kontakt jag älskar min bror och era barn men ibland är det svårt för jag känner att jag invaderar ert hem hjälp mig att göra det rätt”

Jag insåg att min man inte kunnat vara tillräcklig tydlig när han pratade med henne så jag skickade följande svar:

”Jag är ledsen om jag gjort så att du känner dig ovälkommen hos oss. Jag har ett stort behov av eget utrymme i mitt liv för att klara av att vara en bra mamma och mitt jobb. Andra i min omgivning förstår och accepterar detta, jag hoppas du oxå kan göra det. Du är välkommen att besöka oss hur mycket du vill, men räkna inte med att umgås med mig.”

Efter att jag skickade mitt sms har hon inte pratat med min man per telefon, så jag har ingen aning om hur mitt svar landade…

Vad tycker du? Är jag onödigt hård, eller är det OK att svara som jag gjorde?

Avslutar med en riktigt somrig bild, så skönt att svalka fötterna en varm sommardag!img_1338

Advertisements

24 thoughts on “Min svägerska och jag, del 2…

  1. Tycker absolut inte du var hård även om hon kanske tycker det, men du var ärlig och det kommer hon uppskatta längre fram. Bar för man är släkt med varandra behöver man inte gilla varandra eller umgås hela tiden och tar det energi så orkar man inte!

  2. Starkt gjort av dig, jag hade nog fegat, valt en mellanväg och umgåtts lite ibland för familjefridens skull.
    Men jag tycker du ska stå på dig om det är vad som krävs för att du ska må bra.

  3. Hej Freja, jag försöker att vara en som lyssnar mera än en som ger råd…men i dethär skulle jag säga samma sak jag sagt åt mina tjejer: lita på dig själv. Läser du igenom din text ser du svaret. Du var ärlig, absolut inte oförskämd. Du genomgår ännu en helandeprocess och att vara artig på bekostnad av din egen tid mår du inte bra av.
    Min erfarenhet är också att det är svårt, äst intill omöjligt att reda ut situationer som gått fel med släkten – det dränerar en verkligen på styrkan man har – så om det inte känns som om man är ok med att ignorera det som varit (och kanske är) är det nog bäst att minimera umänget…tyvärr tror jag att jag också hade fegat ur, eftersom jag har en tendens att svänga ut och in på mig själv bara andra har det bra…sedan mår jag dåligt efteråt.
    Jag beundrar dig!
    Ps tyckte nog att det var lite drama i svägerskans text…hon kan väl älska sin bror oavsett, du gör det på inget sett svårare för henne 🙂

  4. Jag tycker att det var ett väldigt ärligt och bra svar du skrev.
    Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde vara lika ärlig och rak många gånger.
    Jag gör allt för ofta saker som jag absolut inte borde för att vara folk till lags. Det har kostat enormt mycket energi och kraft efteråt.
    Kramar i massor / Jane

  5. Tycker att det är bra att du tar avstånd från energitjuvar trots att det kan vara svårt när de är svägerska/svärmor. Tycker inte heller att du var speciellt hård i ditt sms. Om hon tog illa upp så är det för att hon ville ta illa upp för i ditt sms så skriver du ju egentligen att det handlar om dig när du drar dig undan och att hon inte skall känna någon skuld.

    Bra skrivet och stå på dig. Du skall inte behöva umgås med någon på grund av dåligt samvete!

    KRAMAR

  6. Mår du inte bra av att umgås med henne så tycker jag att det är bra att du säger ifrån…det är så skönt att säga ifrån och säga vad man tycker och tänker.Och jag antar att det inte går att prata med henne? kram Diana

  7. Hej..
    Tycker absolut inte att du gjorde fel.. Tycker du gjorde 110 % rätt. Kan kan ju aldrig klandra folk för att dom inte förstå något som dom inte har varit med om.. MEN din svägerska har ju varit med om liknade så förståelsen borde vara på topp men icke… Desto viktigare är det att ha slå lite kontakt med henne som möjligt. Och det är ju din MANS syster.. Hans och hennes ansvar att dom har en kontakt.. ingen annans..
    Kramar

  8. Jag beundrar dig för ditt mod att säga vad du tycker och känner. Själv ”står jag bara ut” med energitjuvarna, och får smärre utbrott emellanåt (som oftast Anders får ta).
    Stå på dig!

    sv: Nope. Vi gick inte på piratutställningen. Hade inte tiden, helt enkelt. Får hoppas den är kvar nästa gång vi kommer till Alicante 🙂

  9. nej, du är inte för hård, du har tagit avstånd från energitjuvar för att klara av ditt eget liv och det är ju det som är viktigast, inte hur svägerskans liv är
    fortsätt så där tycker jag
    Sv: jo, är det inte hemskt men under eftermiddagen igår kom både Maja och jag fram till att det bara är en skröna det här och det tycker jag är illa eftersom det cirkulerat en skrivelse om det här i vår grannsamverkan, jag tycker att de som skriver och lägger sådana skrivelser i brevlådorna först ska ta kontakt med polisen och fråga om det är relevant eller inte
    kramar

  10. Ja du ett dilemma det där med familjen till ens man, men jag hade nog sagt som det var att ni tar sÃ¥ mkt energi att jag blir tom överallt efter att vi träffats & vet din man hur du känner för det? jag har oxÃ¥ sorterat ut energi tjuvar hellre ensam än att umgÃ¥s med sÃ¥dana…du gör rätt du skall mÃ¥ bra för att din familj skall mÃ¥ bra kram kram

  11. Tycker att är man vuxen får man välja sällskap själv och inte behöva umgås med folk som stjäl energi från en, även om de är släkt.
    Så stå på dig och känn dig lättad av att bli av med vissa,
    ha de Fia

  12. Nu har jag läst igenom både del ett och del två och jag tycker att du är klok som har lärt dig att respektera dig själv och dina känslor och behov. Speciellt vi kvinnor slår ofta knut på oss själva för att vara alla till lags.

    Jag kan känna att vi är ganska lika du och jag Freja (födda på samma dag och allt), jag uppfattas också som social och framåt och visst tycker jag det är kul! Men samtidigt har jag ett STORT behov att få vara i min egen bubbla, dit också några få nära är välkomna.

    Kommer du ihåg mina svärmorshistorier, för länge sedan? Kanske du också märkt att jag skriver allt mindre om vissa vänner och släktingar? Detta beror inte bara på att jag blivit mer mån om det privata i bloggen, utan också för att jag helt enkelt så gott som brutit kontakten med de människor som stjäl min energi…

    Du gör rätt! Lita på det. Och grubbla inte mer. Ju mer du grubblar desto mindre GOD effekt får du av dina handlingar.

    Kram/Fina Frun

  13. Freja – du gjorde det enda rätta. Beklagar verkligen att du har så otroligt enkelspårig svärmor och svägerska. Det är lite deras egen förlust att de inte kan närma sig folk på ett bättre sätt. Det är de som måste lära om. Tyvärr.. För dem. För de kan nog inte. (vet att jag är hård, men en dag skall jag förklara för dig hur jag kan vara så säker på detta..)

    I ditt meddelande fanns inget som var oförskämt eller dubbeltydigt. Det var rakt och ärligt. Punkt.

    SV. Tack för din kommentar inne hos mig. Inser att jag har en lång väg att gå. Men jag ser fram emot tillfrisknandet. Och rensar ut under tiden ;))

    Kram

  14. Jag tror att hon känner sig otroligt liten som männska i ditt sällskap. Hon kanske kände sig misslyckad som mamma när ditt barn var ”snällare” och allt hon ser när hon ser på dej är i avundsjuka. Hon verkar vara helt besatt av att vilja vara nära dej och leta fel i den du är så att hon ska få må bättre. Det är ju i mina ögon galet men sådana människor finns ju. Jag tycker du gör helt rätt som drar dej tillbaka och det är tråkigt att inte alla kan läsa av dej istället för att ta det personligt (hon verkar ju tänka att du inte tycker att hon är ”intressant” och det är ju jätteviktigt för henne att du tycker det)
    Jag tycker att du kan sms:a hur du vill. Du har ju tidigare sagt på ett mjukt sätt att du inte orkar så kan hon inte fatta nu så tycker jag faktiskt att din man får stötta dej mer och prata med hans syster. Du får väl för sjutton göra som du vill! Det är ditt liv och ditt hem!

  15. ”Du är väkommen att besöka oss hur mycket du vill,
    men räkna inte med att umgÃ¥s med mig.”

    Hon är välkommen, men du vill inte umgås med henne!?!
    Hur kan du säja, att hon är väkommen, om du inte vill umgås med henne? Hur går det till?
    Mera rejält hade varit att säja, att du föredrar att hon inte kommer pÃ¥ besök pÃ¥ grund av ……..

  16. Ååå. Det finns alltid folk, du vet ”folk”, som vill bli bekräftade, välkomnade osv osv och inte kan acceptera och hantera att andra har ett stort behov av integritet. De klarar inte av det verkar det som. Du har gjort helt rätt naturligtvis och ska inte vika en tum.

  17. Tycker inte att du ska behöva umgås med någon, som DU inte vill vara med..I en sund relation, ska BÅDA vilja umgås..Och naturligtvis handlar det om att ge och ta, ifrån båda håll..annars är det ingen bra relation..Tycker du var ärlig och modig, och det som känns bra för dig, så är det rätt!!kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s