Katter

Lejonklippan….

Vi har alltså numer tre katter: en distingerad burmahane på drygt 14 år, en vacker abessinierhane på 6 år och en vild bengalhona på 3 år.

När bengalen flyttade in hos oss var det abyn som var ömsint despot i hemmet. Han var den som dominerade ”flocken” men han var en godhjärtat ledare, som busade med de andra, men inte så hårdhänt. Bengalen gick med på det – till att börja med….

När hon var 1,5 år blev abyn sjuk, akut operation av en hårboll som fastnat i hans tarmar, med flera veckors konvalescenstid efteråt. Då tog hon chansen, hon tog över makten… Och hon är minsann inte det minsta godhjärtat, hon är en hårdhänt diktator som sliter tussar ur pälsen på killarna för att markera vem som bestämmer. Burman, som alltid vetat sin plats i hierarkin, tar det med ro, men abyn är inte så nöjd…

Vår uppgift, som människor, blir att hitta platser åt honom där han får en fristad. Eftersom bengalen inte hoppar så bra, så finns det hyllor och garderober där abyn kan dra sig tillbaka och slicka sitt sårade ego….

Oftast är de dock sams och friden råder i huset. De äter tillsammans, de leker tillsammans och de sover tillsammans… Allra helst på lejonklippan, det vill säga på mig…. Är jag i sängen så draperar sig alla tre över mig…

Vi har en hög säng, så från min kropp får de bra utsikt ut genom sovrumsfönstret och kan spana efter skator, hundar och andra katter. Jag njuter! En katt behöver jag för mitt psykiska välmående, två katter gav mig mera lugn, tre katter gav mig känslan av en flock och det är ren eufori! Särskilt när jag haft körigt på jobbet är det skönt att gosa in sig under tre varma och vackra kissar.

Jag försöker få maken att förstå vilken härlig känsla det här är och att det skulle bli ännu bättre om jag skaffade en liten kattunge till….

Crazy cat lady, here I come….

 

Annonser

12 thoughts on “Lejonklippan….

  1. En liten intelligant bengal där!! 😉 Jag är defentivt ingen katt människa men jag förstår ändå flock känslan hade ett tag 3 hundar hemma åh då kan jag tala om att den lilla dvärgpapillonen som jaghade i 9år bestämde över alla!! skit sak samma att de var pitbull eller amstaffar som passerade de var bara att rangordna sej!! 😉

    Gilla

  2. Åh vad mysigt med tre katter, jag har bara två, det fattas mig en.. Fast jag passar mamma och pappas katt rätt ofta när de reser bort så tyvärr hade det blivit för trångt med fyra katter hemma hos mig… 😉

    MIna slåss ibland ganska ordentligt men oftast är de bästisar.

    Kram

    Gilla

  3. SÃ¥ fina katter du har ❤ Jag har ju tvÃ¥ katter och de kommer inte överens än…Gurra är snart 13 Ã¥r och kom till oss när han var 6 mÃ¥nader, dÃ¥ hade vi gamla Nisse som var 14 Ã¥r och han fogade sig efter honom. När han dog fick ingen annan katt komma i närheten av Gurra..Förra vintern hittade vi en liten vildkatt under vÃ¥r ladugÃ¥rd…Sotis blev hans namn och han bestämde själv att vi skulle bli hans nya ägare och flyttade in till oss…det är ett fasligt morrande om de kommer för nära varandra, nÃ¥gra ggr har de slagits sÃ¥ tussarna yr..men det gÃ¥r bättre och bättre..Sedan har vi vÃ¥r schäferhanne som alltid gÃ¥r emellan och stävjar brÃ¥ken 😉
    Ha en fin lördag! kram

    Gilla

  4. hej Freja !

    och skaffa en liten kattunge till, du mår ju bra av det !

    en liten hälsning från en solig och vit Kalmar och marilena, kram, kram… och en liten puss till katterna…

    Gilla

  5. Ping: Burmaboy choklad, född 20160120 | Freja funderar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s